Siffror är viktiga

Nog för att medicinteknikbolaget Scandidos hanterar stora anläggningar, men .... (SvD Näringsliv 23 december).

Kommunerna och arenaslöseriet

I Timbrorapporten Arenakrasch: Glädjekalkyler tynger kommunernas ekonomi diskuterar Erik Engstrand ett antal kostsamma arenaprojekt, dyra att bygga och dyra i drift, som likt gökungar äter upp kommunala medel som kunde och borde gå till kärnverksamheter. Se även en artikel på SvD debatt på temat.

Bra att detta slöseri uppmärksammas!

Försäljning av två aktier, köp av en

Sålde av Hemfosa och Akelius Residential Properties preferensaktie, köpte mer i Acadian Timber.

Det kanadensiska skogsbolaget – som även förvaltar skog i Maine – har en direktavkastning på 7 % (okejrå, siffror är viktiga, 6.99 %) och verkar i en bransch som jag sakta men säkert vill öka i. Aktien ligger för närvarande på plats 17 i portföljen, kan tänka mig att fortsätta köpa så att den ökar några placeringar till.

AP-fondernas investeringsbeslut

Aktiepappa reser några rimliga frågor om varför det allmänna pensionssystemet via en av AP-fonderna skall satsa pengar i Oscar Properties nyemission.

Från dessa frågor kan man även dra ut en mer allmän synpunkt: AP-fondernas investeringsbeslut borde bevakas mer tydligt av SvD Näringsliv, DI och ekonomijournalister på andra plattformar.

Punktmarkeras!

Det är ju ändå våra gemensamma pensionspengar som skall förräntas. Vilka investeringar görs? Varför? Vem fattar besluten? Jämför med Riksbanksdirektionen vars beslut hårdbevakas, i varje fall i SvD Näringsliv, med diskursanalys av beslutsprotokoll och intervjuer med direktionens medlemmar.

På samma sätt borde journalisterna bevaka AP-fondernas investeringsbeslut.

Siffror är viktiga

Nog för att de är flitiga där i Gnosjö, men sådana här storsatsningar ... (SvD Näringsliv, 25 november.)

Köp 26 september-20 november

Det trillar in utdelningar och månatlig autogirering från lönekontot och jag köper på mig en del. Inga konstigheter, utan ökning i redan existerande innehav, med ett undantag:

Mowi. Norsk laxodling känns fortfarande bra (även om jag tyckte det gamla namnet på företaget var bättre).
Acadian Timber. Ett nyköp. Basnäring, bra direktavkastning och kvartalsutdelare (ja, det sistnämnda betyder något, varför vänta ett helt år mellan utdelningarna, fler företag borde dela ut kvartals- eller åtminstone halvårsvis), känns stabilt. Vill fortsätta öka i lagom tempo..
Spiltan Aktiefond Småland.
Inter pipeline. Skall bli spännande att följa det här företaget de närmaste åren, inte minst för att se vad som händer när nya anläggningar startas upp.
Ocean Yield. Jo, en liten liten bit till av kakan vågar jag nog på mig.
XACT högutdelande. Mums. En stabil mittfältare, lite Stefan Schwarz c.1994 sådär.

John Hassler, Stefan Ingves och räntan

John Hassler förgyllde frukosten i morse (Svenskan på papper och starkt kaffe är en ritual sedan 1980-talet för mig) i en artikel där några experter får kommentera Riksbanken:

Du får ställa en fråga till Stefan Ingves – vilken blir det?

– Det är uppenbarligen svårt att få upp inflationen med hjälp av styrräntan. Med mer "okonventionella" metoder är det dock inga problem. Ekonomiskt rätt inkompetenta personer som Chaves, Mugabe och Erdogan har inte haft några problem att få upp inflationen i stort sett hur högt som helst. Om vi bedömer att okonventionella metoder måste användas också här -- vilken är din favorit?

Jag har dålig koll på ekonomer – bland mina ganska många akademiska poäng finns inte en enda i något ekonomiämne – så jag vet inte något om John Hassler. Men denne nationalekonom verkar ju vara en vettig figur. Jag har flera gånger försökt fråga ekonomiskt insatta vänner om varför man vill ha inflation, och fortfarande inte fått något vettigt svar.

Hassler känns rätt. Pluspoäng för hemsidans lite punkiga design.

De senaste köpen

Aktuella inköp:

Små tillägg i Ocean Yield, Mowi och Latour samt en mer substantiell ökning i Northwest Healthcare och Decisive Dividend. Var lite tveksam till Ocean Yield, men tänkte att det ändå kan vara värt risken att öka bara lite grand; dessutom viss tveksamhet inför Decisive Dividend, men bestämde mig för att nordamerikansk tillverkningsindustri – där jag får lite Gnosjövibbar – nog ändå kan klara sig, även när ekonomin vänder.

Några länkar

Myntaren skriver vettigt om varför man köper aktier istället för fondandelar. Jag håller med om det mesta, inte minst det där med att man lär sig mycket om företag och annat genom att följa företag och deras aktier.

Rullstolsinvesteraren är tillbaka: bra! Ser fram emot trevlig läsning!

Petrusko har köpt Northwest Healthcare (se även här och här) och eftersom det är ett av mina större innehav så är jag intresserad av vad denne fine aktiebloggare kommer skriva om bolaget.

Trafikvett

Störigt!

De senaste köpen

Som brukligt är har jag handlat en del aktier kring månadens slut.

Dels köpte jag några aktier i Northland Power, jag tar därmed en position i ännu en av de kanadensiska energiinfrastrukturaktier som jag kikat på den senaste tiden. De tillverkar energi (ja, jag vet, man kan inte tillverka energi, bara omvandla, så alla gymnasienaturvetare som vill märka ord får gärna göra det, det bjuder jag på) med framför allt miljövänliga teknologier, är en månadsutdelare och har en direktavkastning på drygt dubbla inflationen. De är framför allt verksamma i Kanada men har även anläggningar i Holland och Tyskland. Dessutom innebär detta ytterligare ett köp utanför Sverige; varför begränsa sig till svenska aktier?

Dels fyllde jag på i Decisive Dividend. Jag hade faktiskt missat att de utökat portföljen med företag med ett femte företag innan ett inlägg Gustavs aktieblogg tipsade om detta. (Sagde bloggare bevakar företaget och har bland annat gjort en intervju med företaget; ett tips om man är intresserad av att äga nordamerikansk tillverkningsindustri.) Nu har man köpt Northside industries. Industri!

Och lite mer Latour.

Vad som behövs i svensk ekonomi

Så här gör vi:

Staten kan låna till minusränta. Så då borde den göra det. Satsa de lånade pengarna på infrastruktursatsningar som dels är en investering i framtiden, dels ger en stimulans till hela ekonomin när företagen som bygger infrastrukturen använder pengarna när de köper allt det som de behöver, från kaffefilter till hjullastare. På så vis kan staten, vars statsskuld är låg, stimulera hela samhällsekonomin.

Nej, de här idéerna kommer inte från några miljömuppar i det tillväxtfientliga Miljöpartiet eller från kommunisterna i Vänsterpartiet. Det är idéer som torgförs av The Economist.

De handlar i och för sig inte om Sverige utan om Tyskland, ett land vars regering "can borrow for 30 years at negative interest rates. As a result, it could probably spend double what Mr Scholz suggests for years and still keep its debt-to-GDP ratio steady at around a prudent 60%" och ett land som "has neglected infrastructure in pursuit of needlessly restrictive fiscal targets, most recently its 'black zero' ban on deficits. This has, for example, left 11% of its bridges in poor condition and its railways plagued by delays."

Vi har också infrastruktur i behov av investeringar, inte bara vad gäller järnvägar, och en låg ränta och låg statsskuld. I jämförelse med Tyskland är vår arbetslöshet hög: 7.6 % här, 3.1% där.

Vad väntar politikerna på? Nu kör vi!

De senaste köpen

Det har kommit in lite pengar under augusti tack vare några av månads- och kvartalsutdelarna. Dessa har jag använt till att köpa Latour.

Apropå Latour: läs Petruskos inlägg om företagets senaste kvartalsrapport här (vederbörande är positivt inställd till företaget) och samme bloggares inlägg om hur Latour värderar och redovisar de onoterade bolagen. Update: läs även inlägget om Latourrapporten på Stojko Invest.

Latour ligger numera på nittonde plats i portföljen och jag kan tänka mig att fortsätta köpa längre fram, sakta men säkert bygga upp ett innehav i ett företag som förvisso inte har någon vidare stor utdelning (dagens direktavkastning är 1.9%) men som verkar vara ett kvalitetsbolag. Kvartal 1+2 avkastade Latours börnoterade del 31 %, att jämföra med 21 % för ett brett index.

Som ett sätt att minska courtagen lite så sparar jag inköp av kanadensiska eller amerikanska aktier till de lite större summorna i samband med månadssparandet efter löning, och köper ibland svenska eller norska aktier för de lite mindre summorna som kommer in tack vare utdelningarna.

Ocean Yield

Ocean Yield är det tolfte största innehavet i min portfölj. Den är en av de aktier som gått lite sämre den senaste tiden, och min investering i aktien är ner nästan 21 procent.

Men idag ökade den med över fem procent. Förmodligen hänger det samman med dagens pressmeddelande som handlar om en eventuell kommande obligation som kan ge draghjälp åt företagets investeringsbehov med mera.

Viktminskning och aktier

Jag är något överviktig och försöker gå ner i vikt. Det går ganska bra.

Ibland funderar jag över om mitt aktieintresse spelar roll för mitt försök att gå ner till mer hälsosamma viktnivåer. Bägge handlar ju om att försaka kortsiktig njutning för att få det bättre i framtiden.

Därför är det här den skärm jag tittar in i denna söndag.

Ekonomin backar globalt

Ekonomin backar globalt skriver journalisten John Kemp på Reuters [via Slashdot].

Från sagda Slashdotinläggs kommentarstråd kan man saxa bland annat följande:

This columnist is clearly not an economist, since the evidence they give of recession is that various numbers are "nearly flat" - not growing very fast. The definition of recession is negative growth. Growing, slowly or quickly, is the opposite of recession.

och

We've been in the longest period of expansion since the founding of this country. The recession is coming whether you like it or not. Stop ignoring history.

eller den här:

In fact, journalist claiming that a recession is nigh is a leading indicator that a recession is NOT coming. When journalist and pundits are claiming that the stock market is about to zoom to the stratosphere is an excellent time to go to cash

Tja, vi får väl se. Jag är långsiktig och hoppar inte in och ut på marknaderna om jag inte skulle behöva det. Det intressanta är egentligen inte vad min portfölj har för marknadsvärde idag, utan vad den har för marknadsvärde den dagen jag börjar sälja på grund av något av typen långtidssjukskrivning/långtidsarbetslöshet/pensionering. Den här typen av diagram kanske lugnar någon.

Hushållstips med ättiksprit: ångstrykjärn

Jag tyckte att familjens strykjärn underpresterade, speciellt när jag jämförde med resultatet när jag under ett besök i föräldrahemmet strök en skjorta med ett annat strykjärn.

Hmmhh, vad göra? Jag började göra en marknadsundersökning och hittade förstås flera intressanta strykjärn, men mitt intresse för reparationer gjorde att jag googlade runt lite på strykjärn; kunde det möjligtvis finnas något jag missat vad gäller underhåll?

Ja, det gjorde det förstås. Jag har aldrig avkalkat strykjärnet; när jag köpte det lade jag märke till något om automatisk avkalkning eller något sådant, och trodde väl att det inte behövdes någon mer manöver. Men jag bestämde mig ändå för att avkalka efter att ha läst tips om hur man använder ättiksprit.

Och se - nu kommer det betydligt mycket mer ånga ur strykjärnet, och resultatet uppfattar jag som betydligt bättre än tidigare. Min tolkning är att hålen har kloggat igen under åratal av användning, vilket nu löstes upp effektivt.

Skönt att slippa behöva köpa nytt och istället göra lite service.

Och som någon – var det Micke Larsson, kanske? – skrev någonstans: ättiksprit är ett universalmedel, bör finnas i varje hem!

Håller liv i min iPhone

Jag har en iPhone 6S. Den fungerar fortfarande helt OK – den verkar inte vara speciellt långsam, det är fortfarande inga problem att installera den senaste versionen av iOS, den är avbetald sedan länge och belastar därför inte månadens mobilräkning med någon extra avgift för telefonen.

Batteriet, däremot, har varit på upphällningen, laddar ur ganska snabbt efter flera års användning. Visst, jag har ett externt batteri som kan kopplas på om det skulle behövas, men det är bökigt.

Därför bestämde jag mig för ett tag sedan att byta batteri. Teknikmagasinet var billigast; för 299 kronor fick jag ett nytt batteri inmonterat, och telefonen håller nu laddningen som när den var ny.

Är helt nöjd med ingreppet – som gick snabbt – och jag hoppas kunna använda telefonen ytterligare en tid innan det blir dags att punga ut pengar för en teleon.

Inter pipeline har ett nytt projekt

Inter pipelin har ett nytt projekt. Aktien är upp 8.3 % strax efter börsens öppning.

Storbritannien stänger ner tågluffarkortet

Storbritannien drar sig ur Interrail.

Vaffan.

Microsoftpersonal avlyssnar Skypesamtal

Personal som kontrakterats av Microsoft avlyssnar Skypesamtal, rapporterar Vice [via Slashdot].

Vaffan.

Loctite!

Jag gillar att reparera saker. Det ger en viss tillfredsställelse att laga något ting som därmed får förlängd livslängd. Det är en av de saker jag lärt mig av äldre generationer; mormor och morfar, mamma och pappa och många andra i den värld jag kommer ifrån reparerade regelbundet saker som de omgav sig med. Det ger ett slags materiellt självförtroende att kunna fixa saker, samt att man förstås sparar pengar när man inte behöver köpa nytt.

Som nu när de röda plastplattorna på min fickkniv har börjat släppa. En droppe Loctite under vardera platta och den är fixad.

De senaste köpen och läsning om en av mina kanadensisk utdelningsaktier

Jag läser om Inter Pipeline på The Motley Fool. Intressant läsning om vad som nu är det fjärde största innehavet i min portföjd, 5.7% ligger andelen på. Min plan är att fortsätta göra några köp då och då. (Här finns ytterligare en artikel på The Motley Fool om företaget.)

Nu blev det dock inte så, utan jag fyllde istället på i Capital Power Corporation, Boston Pizza och Latour.

HM

Jag valde att ligga kvar i HM. Sett i backspegeln kan man påstå att jag gift mig med aktien och borde sålt av när det började gå utför.

Å andra sidan har jag fortfarande trott på företagets möjligheter att sälja kläder i stor skala i mängder av "kanaler" – varför ogillar jag det uttrycket så mycket? – även i framtiden.

Jag har ett GAV på 242 – synthreferenshumorister: vakna! – och ligger nu på 170. Jag har alltså förlorat pengar på själva innehavet (men fått en inte oansenlig mängd kronor i utdelning). Aktien var nere som lägst på strax över 120, och har, kanske man kan hoppas, planat ut och vänt.

Om inga större katastrofer inträffar i mitt liv hoppas jag kunna behålla aktierna tills jag pensioneras. Så det intressanta kanske inte är vad HM är värt idag, utan om 15-20 år.

Det är lite intressant med institutionella ägare som har tillkommit, till exempel Ikeasfären.

Jag fortsätter hålla i HM.

Aktieköp

De senaste påfyllningarna:

Ocean Yield och Algonquin Power & Utilities Corp.

Jag hoppas att Ocean Yields svårigheter reder ut sig och bestämde mig därför för att fylla på lite i denna portföljklassiker.

Dessutom valde jag att ganska rejält utöka – mer än fördubbla, faktiskt – innehavet i det nyligen portföljdebuterande infrastrukturbolaget Algonquin. Företaget har, bland annat, nyligen fått igenom beslut som krävs för att påbörja konstruktionen av tre vindkraftsanläggningar i Missouri och Kansas.

Därmed läggs en effekt på 600 MW vindkraftsel till företagets resurser när väl anläggningarna tas i drift, vilket planeras för slutet av år 2020.

De senaste köpen

De senaste veckorna har jag gjort en del köp:

Fyllde på i Saab, Stolt-Nielsen, Castellum och Inter Pipeline. Dessutom påbörjades sparande i två för mig nya aktier, bägge tillhörande det energi-infrastrukturella området som jag börjat intressera mig för: Canadian Utilities och Algonquin Power & Utilities, två företag som jag spanat lite på tidigare och som nu alltså tar plats i portföljen.

Det skall bli intressant att se hur dessa energi- och infrastrukturbolag utvecklas över tid. En förhoppning är att de skall stå och ticka fram tio procent om året – fyra procent utdelning, resten utdelningshöjningar och/eller ökat pris – och göra det med viss säkerhet; folk behöver ju energi, och vissa av dessa verkar på områden där det kanske inte är speciellt lätt för konkurrenter att komma in.

Det finns förstås risker av politiskt slag. Energipolitik kan ibland hetta till och politikerna kan ändra spelplanen.

Citationstecken

Vaddå "skyddar värdet" - gör man det eller inte?

De senaste köpen

Sedan mitten av maj har jag gjort följande inköp:

Fyllde på i Castellum, Inter Pipeline och Latour och inledde sparandet i en för portföljen ny aktie: Capital Power Corporation, en av flera elnäts- och infrastrukturaktier som jag kollat på den senaste tiden.

Den senaste tiden har jag utvecklat ett intresse för infrastruktur och energi, på något vis tror jag att dessa sektorer borde vara ganska långsiktigt hållbara eftersom de säljer något som behövs.

Å andra sidan, om man skall vara djävulens advokat, så kan ju företag i den här sektorn råka ut för problem. Det finns en politisk risk förknippat med energiproduktion och som Stojko Invest nyligen bloggade om så är företag i energisektorn ibland sårbara; det är inte självklart att Ocean Yields stora oljeborrningsfartyg alltid kommer att vara uthyrt, vilket kan påverka utdelningen.

Men men, det löser sig nog. Mina investeringar i energi och infrastruktur är diversifierade både geografiskt och företagsmässigt.

Huaweis telefoner

Huawei överväger att lansera ett eget operativsystem för telefoner, det kan komma redan till hösten påstås det i lördagens avsnitt av Ekonomiekot Extra.

Företagets relationer till den politiska makten är en av de tematiker som diskuteras i programmet. I programmet medverkar Tom Xiong som säger så här:

Det är klart att när man håller på med så viktig infrastruktur som dom gör är det klart att de lyder under hårdare regleringar från regeringen än många andra industrier.

Begreppet "regeringen" som denne kinakännare här talar om är alltså det kinesiska kommunistpartiet som styr enpartistaten och diktaturen Kina med järnhand. (Man kan för övrigt fundera över vad ordvalet "regeringen", istället för att säga exempelvis "det kinesiska kommunistpartiet", säger om denne kinakännares syn på saker som diktatur och demokrati.)

Jag skulle inte vilja äga en telefon med hård- och mjukvara tillverkade av ett företag med starka kopplingar till sagda "regering". Kanske kommer fler konsumenter i de demokratiska staterna att välja en liknande tolkning, om nu Huawei tvingas lansera ett egenbyggt alternativ till Android.

Elnät och annat

InfraREIT har köpts ut från börsen; jag betalade strax över 17 $ för tre år sedan och eftersom utköpspriset var 21 $ var det ju en inte helt misslyckad investering (till detta kommer förstås utdelningarna).

När jag sålunda inte har några aktier i den texanska elnätsmarknaden längre blickar jag på andra aktier i sektorn elnät, kraftverk och liknande. Här är några möjligheter (förutom företagen Eolus vind och Hydro one som jag redan har i portföljen):

Canadian Utilities både genererar och distribuerar el samt även naturgas. Företaget har ökat utdelningen i 47 år, är en kvartalsutdelare och har en direktavkastning på 4.4 %

Algonquin Power & Utilities genererar och distribuerar el, vatten, gas i USA och Kanada; anläggningarna har en slagsida åt "ren" energi. Denna kvartalsutdelare har direktavkastning på 4.3 % och ökande utdelningar.

Och så Capital Power som genererar el vid 14 anläggningar i Nordamerika. Kvartalsutdelare, har ökat utdelningen i flera år och med en direktavkastning på 5.8 %

Update: Northland Power Inc. har en direktavkastning på 4.8 %. Denna månadsutdelare i energisektorn har vindkraft, solkraft och naturgasanläggningar framför allt i Kanada.

Summa summarum: man kan alltså få en direktavkastning på en bit över 4 % genom att köpa aktier i företag som säljer el, vatten och gas (till vilket förstås skall läggas eventuella kursförändringar samt utdelningshöjningar). El i vägguttagen, vatten i kranen och värme i huset måste folk ha, känns som tråk-trygga investeringar.

Det kontantlösa samhället

Svante Linusson är skarpt kritisk mot det kontantlösa samhället i en artikel i Ny Teknik. Han pekar på integritetsproblem om alla våra transaktioner registreras och blir det empiriska underlaget till profileringar som kan få vittomfattande konsekvenser. Vi är vad vi köper.

Folk nojar sig om vad "nätet" känner till om oss – hur ofta hör man inte någon kollega eller familjemedlem påpeka det uppenbara, "jag sökte på produkten X och nu dyker den upp överallt i annonseringen" – men fler borde tänka över vad det skulle leda till om man till detta även lade våra transaktionshistoriker och ta konsekvenserna och göra aktivt motstånd: genom att oftare använda kontanter i vardagen.

Så länge man nu kan det. Antalet affärer, restauranger och kaféer som är kontantlösa sprider sig sakta men säkert. Inte bra. Linusson vill se konkreta handlingar:

Om Riksbankens förslag blir verklighet måste alltså den föreslagna kommittén ha en betydligt större bredd och även omfatta kompetens på integritetsområdet.

På kort sikt vill jag att affärer i Sverige, som i många andra EU-länder, skall vara tvungna att ta emot kontanter. Frågan måste upp till diskussion nu, för vid riksdagsvalet år 2022 kommer den att vara överspelad.

I dagens Svenskan svarar finansmarknadsminister Per Bolund undanglidande och håglöst på ett sätt som åtminstone får mig att tro att från Miljöpartiet är inget gott att vänta när det gäller frågor kring betalningssystemens integritetsproblematik.

En av kommentatorerna till den här artikeln om kostnaderna för att driva Bankomatsystemet är att låta bankernas böter för olaglig pengatvättsverksamhet betala för kontanthanteringen. Ett inte helt oävet förslag!

Själv försöker jag dra mitt strå till stacken, jag försöker alltid ha kontanter tillgängliga och använda dem.

Dåligt renhållningsarbete av Metro

Det finns många numera oanvända tidningsställ som en gång i tiden placerades ut av Metro. De borde tas bort. Dålig stil av Metro och dess ägare!

Två länkar

Gustav Jonsson skriver läsvärt om att utvecklas som investerare.

Fru Efficient Badass skriver om kläder, ålder och estetik och jag och flera andra Fru Efficient Badass-fans fyller på med kommentarer.

Utlandsutdelaren skriver om Transalta Renewables

Utlandsutdelaren skriver om den senaste kvartalsrapporten från Transalta Renewables, ett av mina innehav i sektorn energi och infrastruktur. Vederbörande beskriver företaget och dess aktivitet som "ett defensivt förnybar energi-företag [... med] en långsiktigt stabil verksamhet." Precis, sånt gillar jag. Tråkföretag som tjänar pengar och tuffar på i branscher som säljer något som folk och företag behöver: energi, mat, transport.

Dessutom spekulerar bloggpostens författare i möjligheten av en utdelningshöjning det kommande året; Transalta höjde förra gången i september 2017. Det kan man ju hoppas på. Företaget är det femte största innehavet i min portfölj.

Tre länkar

Bra avsnitt av Placerapodden med Gustav Jonsson.

The Dividend Story skriver om Holmen.

Stefan Thelenius tar en paus från bloggandet. Bloggande skall vara kul och inte en stressfaktor, och har man lite mindre tid av ett eller annat skäl förstår jag att man tar en paus. Men jag hoppas att han kommer tillbaka, jag gillar nämligen hans investerarstil och det flöde av tips om företag som han bloggat om i flera år har lärt mig mycket.

Det senaste köpet

De senaste dagarnas utdelningar från Dynagas (inte mycket därifrån, sedan deras rejäla bantning av utdelningarna), HM, Hemfosa, Latour och Investor gick till ytterligare ett antal aktier i Inter Pipeline, som nu har avancerat till plats nummer 16 i den storlekssorterade listan över mina innehav.

En plan är att fortsätta köpa på mig aktien i olika omgångar så att jag har ett hyfsat antal aktier när Heartlandanläggningen tas i bruk om 2-3 år och då rimligtvis börjar generera nya vinstflöden till företaget.

Inter Pipeline och Enbridge

Myntaren skriver om Enbridge, som vederbörande är intresserad av att investera i. Jag har kikat lite grand på Enbridge, men jag valde att köpa Inter Pipeline. Skulle inte förvåna mig om jag ändå köper lite Enbridge framöver.

En artikel på The Motley Fool från förra sommaren jämförde de bägge företagen och det var väl ungefär jämnt skägg; två bra investeringar helt enkelt, är en läsning av artikeln.

Nyfosa, Hemfosa och Inter Pipeline

Jag sålde Nyfosaaktierna som jag fick av Hemfosa för en tid sedan, vid försäljningstillfället hade de gått upp runt 40 procent. Hemfosa behåller jag dock, jag gillar idén med fastighetsbolag med offentlig sektor som hyresgäst.

För pengarna som frigjordes köpte jag lite fler aktier i Inter Pipeline.

Motstånd mot det kontantlösa samhället

San Francisco förbjuder kontantlösa affärer. Bra!

Inter Pipeline bygger ny anläggning

Inter Pipeline håller på att konstruera Heartland Petrochemical Complex, en anläggning för framställning av polypropylene (på svenska ofta kallad polypropen), en plast som används i många produkter. Anläggningen kommer att framställa denna mångsidiga plast från lokalt tillgänglig propan.

Här finns en sida med uppdatering från företaget.

Byggandet av anläggningen tycks ha gått planenligt och involverar storskalig konstruktion. Den förväntas tas i bruk hösten 2021.

Den här artikeln om Inter Pipeline på Seeking Alpha diskuterar bland annat anläggningen och den satsning som den innebär. Jag tycker artikeln andas försiktig optimism, samtidigt som den ändå är tydlig med att anläggningen förmodligen kommer göra att utdelningsökningar blir mindre de närmaste åren.

Nytt innehav: Inter Pipeline

Jag köpte ett mindre antal aktier i Inter Pipeline. Det kanadensiska företaget transporterar, lagrar och behandlar olja och flytande naturgas via ett nätverk av pipelines.

Dessutom driver man 23 terminaler i Europa för lagring av petroleumprodukter och även övriga slags kemikalier och biobränslen. Den här delen av verksamheten drivs i det helägda dotterbolaget Inter Terminals och innehåller alltså europeiska terminaler varav flera köpts ganska nyligen, företaget har alltså expanderat. Här finns även en svensk koppling i det att företaget driver terminaler i Gävle, Södertälje, Malmö och Göteborg.

Jag gillar infrastruktur och tyckte det här verkade vara ett intressant företag i sektorn, så jag slog till. Som sagt är det ett mindre innehav, men jag skulle kunna tänka mig att öka något i framtiden.

Inter Pipeline har höjt utdelningen de senaste åren, är en månadsutdelare och har i dagsläget en direktavkastning på 8 %.

Tre länkar

Bra inlägg av Utlandsutdelaren som artikulerar flera goda argument för utdelningsinvestering.

Långsiktig investering skriver intressant om Sampo; blir sugen på att köpa mer i bolaget. Om det här faller in så blir, allt annat lika, bara kronförsvagningen gentemot Euron något som får ett köp av Sampo att öka närmare 20 % de närmaste åren.

Apple kunde ha sålt fler macar om det inte vore för Intel.

De senaste köpen: tre nya innehav, påfyllning i ett gammalt

Försäljningen av Pegroco gav en del likvider som tillsammans med en del utdelningsmedel sattes in i tre nya innehav och ett gammalt:

Medical Facilities Corp., ett kanadensisk företag som äger sjukhus i USA. Företaget står för det som så att säga omger läkarna, något slags infrastruktur i vården; såhär tjänar man pengar:

Medical Facilities generates nearly all of its revenue from the facility fee charged to the patient, or their insurer. This facility fee is for the use of our infrastructure, surgical equipment, nursing staff, non-surgical professional services, drugs and supplies, and other support services.

Företaget delar ut en majoritet av sitt fria kassaflöde, är en månadsutdelare och har en direktavkastning på 7 %. Såg spännande ut, tyckte jag, och slog till, och min portfölj fick därmed ännu ett nytt innehav. Jag har sedan tidigare ganska mycket i Northwest Healthcare, och ser positivt på hälso- och sjukvård, ett slags basal infrastrukturell del av ekonomin som borde vara lite icke-cyklisk; sjukvård kommer alltid att efterfrågas borde därför stå sig ganska väl gentemot eventuella sättningar i ekonomin.

På samma tema: jag köpte för första gången Abbvie. En del läkemedelsbolag borde man ju ha tänkte jag, så varför inte det här företaget som nu handlas till en direktavkastning på 5.4%.

Och så den tredje nykomligen bland mina aktier: Hydro One, delstaten Ontarios största eldistributör med 1.4 miljoner kunder. Stabilt och tråkigt? Ja! Borde vara ganska oproblematiskt, men vem vet. Företaget är resultatet av en ganska nyligen genomförd privatisering. Handlas till en direktavkastning på 4.2 %. Sedan tidigare har jag aktier i ett elnät i Texas, InfraREIT, och kan tänka mig fler aktier i liknande infrastruktursystem.

Det fjärde köpet var en liten påfyllning i Eolus vind.

Utdelningar 2019: Apple

Apple kvartalsrapporterade igår kväll. Man höjer utdelningen för sjunde året i rad, nu med fem procent, från 0.73 till 0.77 $ per kvartal. Försäljningen är ner fem procent jämfört med för ett år sedan – det skall bli intressant att se om aktien dippar på denna nyhet. En mer positiv nyhet är att området "Services" fortsätter att öka.

Jag är positivt inställd till bolaget och kan tänka mig att köpa fler aktier. Mitt innehav har nästan fördubblats i värde.

Update: aktien är upp sex procent kort tid efter det att börsen öppnar; marknaden tolkade alltså rapporten i ett positivt ljus. Det innebär att Apple gått om Handelsbanken i min portfölj och nu är det tredje största innehavet.

aktie	ordinarie utdelning 2018	ordinarie utdelning 2019	procentuell förändring
Investor	12 kr	13 kr	8.3 %
HM	9.75	9.75	0 %
Handelsbanken	5.50	5.50	0 %
Apple	2.92 $	3.08 $	5 %
Tele2	4.00	4.40	10 %
Axfood	7 kr	7 kr	0 %
Eolus vind	1.50	1.50	0 %
Saab	4.40	4.50	2.2 %
Swedish Match	9.20	10.50	14 %
			Genomsnittlig förändring: 4,4 %

Apples utdelning på siste april

Ikväll kommer Apple presentera rapport, och det skall bli intressant att se vad det kommande årets utdelning landar på. Som jag skrev i ett inlägg vid årsskiftet:

Jag är långsiktigt optimistisk vad det gäller Apple, jag bryr mig inte speciellt mycket om olika telefonmodellers försäljning utan jag ser ett hälsosamt konglomerat av hårdvara och mjukvara, av pryttlar och av medlemskap i ekosystem som kostar – iTunes/Apple Music och Appstore – men som upplevs vara prisvärda.

Man har ökat utdelningen under ett antal år, och jag tror att man kommer fortsätta så även i kväll.

Men Apples rapport är förstås inte det enda som händer idag. Här i centrala Lund skiner solen, polishelikoptern knattrar i skyn och studenterna vallfärdar i tusental till Stadsparken: det är siste april! För egen del innebär det picknick i Botan med familj och vänner, och vi är nu i färd med picknickförberedelserna.

Glad siste april!

Jag sålde Pegroco

Jag sålde av mitt innehav i Pegroco. De senaste dagarnas uppgifter om problem i Flexenclosure har fått aktien att tappa från runt 120 till 100 kronor och mig att bli mer skeptisk till bolaget.

Jag trodde nog att det här var ett ganska stabilt investmentbolag, men nu drar jag alltså öronen åt mig. Jag vet inte riktigt vad jag lär mig på detta. Diversifiering är viktigt, kanske, för att minimera bolagsrisken. Det inträffade är inte i paritet med Hancap, men ändå en liten förlust.

Sett som helhet blir dock förlusten just minimal; det jag förlorar på aktiens värdeminskning mellan mina inköp och dagens försäljning kompenseras till stora delar av erhållna utdelningar under flera års ägande (jag köpte den första posten hösten 2016).

De senaste inköpen till min AvanzaKF

Jag har shoppat aktier:

Ocean Yield, Latour, Spiltan Aktiefond Småland och Mowi (jag har fortfarande inte vant mig vid det här knäppa namnet, tycker Marine Harvest var bättre):

• ett långsiktigt shippingföretag med hög direktavkastning; jag tycker att shipping är en intressant sektor, världen har en massa möten mellan producent och konsument som måste ske, och däremellan finns fartygsflottan. Inte för att jag är speciellt väl insatt, men det känns som att Ocean Yield har något trevligt i sitt upplägg, med långa kontrakt.
• ett investmentbolag som jag vill öka i som komplement till mitt stora Investorinnehav. I sparbloggosfären är Latour ett återkommande namn när man diskuterar bra investmentbolag, här fortsätter jag gärna att öka.
• en fond som ger exponering mot den fina Smålandsregionen (Ages Industri, Bufab, Electra, Fagerhult, Fortnox, Garo, Hexpol, Husqvarna, Itab Shop, JLT, Kabe, Lammhult Design Group, New Wave Group, Nibe, OEM, Profilgruppen, Thule, Troax, Inwido och XANO Industrier). Det är något med tillverkningsindustri som tilltalar mig, och vid några tillfällen i livet har jag haft chansen att se småländsk tillverkningsindustri från insidan, vilket undantagsvis imponerat på mig. Den här fonden äger jag också i premiepensionssystemet; hittills har det varit ett gott val.
• en norsk laxodlingsjätte som blivit lite billigare på sistone och har en helt OK direktavkastning (5.6 %). Jag är generellt imponerad av den norska fiskodlingssektorn som helhet. Förutom enstaka företag har man olika samarbeten i denna ändå ganska kunskapsintensiva bransch, där företag, stat och forskning samarbetar. En eventuellt sinande olja flåsar förmodligen norrmännen i nacken, de vet att de måste ha något annat för att garantera välstånd för sina medborgare, och då har man bland annat satsat på fiskodling. Bra!

Kylskåpsreparation, Ikea och stadsplanering samt statsbidrag till företag: några länkar

Agneta Blomqvist om kylskåp som inte går att reparera. Ett kardinalsfel hos en del teknik i vår vardag. Jag gillar möjligheten till reparation.

Inte för att jag tror att Ikea läser Lönehelg, men jag har tidigare gnällt över Ikeas bilsamhälleslogik vad gäller lokalisering (här och här), något som nu tycks vara på väg att ändras – åtminstone i London, Paris och Moskva.

Bra granskning av Svenskan när det gäller statsbidrag till företaget Skistar. Jag tycker det är mycket märkligt att våra skattepengar går till det här.

Utdelningar 2019: Swedish Match

Swedish Match är ett mindre innehav (den ligger på plats nummer 20 i storleksordning), men det är en aktie som jag kan tänka mig att öka i. Nu har man beslutat om årets utdelning, som blir 10.50, vilket är en höjning från förra årets 9.20. Därmed ytterligare en aktie i min portfölj som ökar utdelningen. (I och för sig har man haft extrautdelningar då och då, även förra året, men när jag gör den här jämförelsen tittar jag inte på extrautdelningarna.)

aktie	ordinarie utdelning 2018	ordinarie utdelning 2019	procentuell förändring
Investor	12 kr	13 kr	8.3 %
HM	9.75	9.75	0 %
Handelsbanken	5.50	5.50	0 %
Tele2	4.00	4.40	10 %
Axfood	7 kr	7 kr	0 %
Eolus vind	1.50	1.50	0 %
Saab	4.40	4.50	2.2 %
Swedish Match	9.20	10.50	14 %
			Genomsnittlig förändring: 4,3 %

Brookfield Renewable Partners: en av flera aktier som inte går att köpa på Avanza efter 18 april

I går eftermiddag skickade Avanza ut ett meddelande om aktier som inte längre går att köpa av diverse redovisningsrelaterade skäl (jag orkar inte riktigt sätta mig in i varför). Från och med den 18 april är det alltså köpstopp. Det gäller nordamerikanska aktier och en aktie på den inte alltför långa listan är av intresse för mig i dagsläget: Brookfield Renewable Partners.

Lagom till att jag bestämt mig för att börja bygga en position (vilket tramsigt uttryck, förresten!) i aktien så tycks det alltså bli omöjligt att fortsätta göra detta.

Attans.

Jag har redan gjort ett inköp i aktien. Jag har omkring två veckor på mig att eventuellt köpa fler aktier, innan köpstoppet slår till den 18 april.

Om det åtminstone hade varit efter den 25, så hade jag kunnat använda nästa månadslöns nysparande för att köpa.

Hmmmhh. Jag har börjat smida på en liten plan. Först tänkte jag sälja av delar av mina större innehav – kapa en tio tusen kronor från Investorinnehavet, kanske – men det känns inte riktigt rätt. Jag vet, känslor och allt det där, men vem har sagt att investeringar i aktier är en exakt vetenskap?

Så jag har börjat spåna på en alternativ taktik för en eventuell tvåveckorsräd in i Brookfield Renewable Partners. Jag går igenom mina innehav på jakt efter aktier där jag har ett smärre innehav relativt sett den övriga portföljen (det finns ganska många sådana aktier), kollar efter aktier som har ökat ganska bra sedan jag köpte och som dessutom har en lägre direktavkastning än vad jag får i Brookfield Renewable Partners.

Då får jag fram exempelvis småinnehav i Swedish Match, som har gått 67 % sedan inköp; Nyfosa, som har gått 45 % sedan inköp; Castellum, som ligger 40 % plus.

Säljer jag dessa tre och köper Brookfield Renewable Partners för pengarna, så blir det i runda slängar vad jag brukar nyspara efter den 25 varje månad. De tre svenskarna på listan kan jag ju sedan köpa tillbaka för nysparandet.

Det finns förstås fler potentiella aktier som kan bli aktuella i den här processen. Men låt oss stanna vid denna trio för tillfället.

Egentligen gillar jag inte att ta sådana här beslut med den här typen av utifrån påtvingad deadline, och jag gillar inte heller den här lite tradingliknande situationen, det är liksom inte min stil att skyffla mellan aktier i portföljen, jag är snarare en sparare som köper aktier och sitter och tittar på dem utan att röra.

Något om en strategi och något om ett undantag

Inspirerad av bloggen The Dividend Story – som bland annat har en läsvärd serie inlägg för tillfället där vederbörande går igenom innehavet, aktie för aktie – har jag funderat lite över hur stor plats en enstaka aktie skall få ta i portföljen.

Det här är svåra grejer, egentligen. Skall man fortsätta köpa på sig aktier i ett företag man gillar, och riskera att råka ut för en kalldusch om eller när det går dåligt, eller skall man sprida sina gracer och i så fall hur mycket? För min del har det varit viktigt att diversifiera de senaste åren, ett tag tänkte jag på det i termer av att bygga en diversifieringsarkipelag kring kärninnehaven, och jag har försökt få det till att det är något roligt att hitta nya bolag, ibland i för mig nya branscher. Jag har även köpt en del fondandelar, speciellt i D&G Småbolag (nej, inte Dolce & Gabbana Småbolag ...) och Spiltan Aktiefond Småland, fonderna utgör tillsamman 7.8 %, så de skulle egentligen kunna växa lite till tycker jag. Även om jag inte nått theleniuska nivåer så har innehaven till antalet ändå växt ganska markant de senaste åren.

Men hur stora skall innehaven bli innan det slår i något slags försiktighetstak i portföljen? Bloggaren bakom The Dividend Story resonerar klokt, tycker jag, kring de här frågorna och har idag en såpass stor spridning att det största innehavet ligger på dryga 8 % av portföljvärdet. Det kanske är en vettig nivå, typ, kanske, eventuellt ... Svåra saker, som sagt.

Mitt största innehav ligger på 16 %, mitt andra på 12 %, mitt tredje på 7 %, fjärde på 6.7 %, femte på 6.1 %, sjätte på 5.4 %, sjunde på 5 %, åttonde på 4.7 % och så vidare och så vidare.

Två innehav sticker ut om man har The Dividend Storys måttstock aktuell. Plats nummer två, det på 12 %, är HM, som jag ägt länge. Jag gjorde mig inte av med det när det började gå utför – och det är ju inte som att jag kan säga att jag inte blev varnad, när aktiebloggar som Lundaluppen och Fundamentalanalysbloggen skrev om aktien och om hur de sålde av innehav. Inte bra, förstås, så här i efterhand, men jag har valt att behålla innehavet. Vem vet, det går kanske sälja kläder med bra vinst under märket HM även i framtiden. Men en förlust är det. Jag skall bara vara glad att jag, när nedgången började, hade hunnit börja diversifiera mig till en inte obetydlig mängd andra aktier i portföljen.

Plats nummer ett, det på 16 %, är Investor. Där är jag inte speciellt orolig ur ett diversifieringsperspektiv. Som varandes ett investmentbolag med innehav verksamma i olika branscher, så gör det inte så mycket att innehavet blir så pass stort i förhållande till resten av min portfölj.

Men en sak jag funderar på är hur jag skall göra med kommande köp. Skall jag öka i företagen som ligger där runt 5-8 procent av min portfölj, eller skall jag jobba mer på att få upp nivån på företag som Brookfield Renewable Partners (0.6 %), Eolus (1.4 %), Saab (0.9 %), Latour (0.4 %) och så vidare?

Och hur mycket skall jag väga in den här kontextuella faktorn vid köpbesluten i framtiden? En sida av mig säger "spela roll om en aktie är 1, 3 eller 5 procent av portföljen, har du feeling för aktien kan man gott lägga en eller annan månads insättning och nysparande eller influtna utdelningar på den", en annan säger "det är farligt med för mycket koncentration".

Lagom är förmodligen bäst, även när det gäller den här frågan, så jag får väl försöka göra både och. Det vill säga ta köpbeslut som handlar om aktien i sig, men då och då göra den här typen av genomgångar för att tillse att inget innehav sticker iväg mot alltför höga nivår. Och då kanske de där 8 procenten som The Dividend Story pratar om är ett vettigt riktmärke.

Utdelningar 2019: Axfood

Axfood är ett halvstort innehav i min portfölj, den ligger på plats nummer femton, så den försöker jag hålla lite koll på. Axfood är ett slags tråkigt – i min värld är det ett positivt laddat begrepp, i varje fall när det gäller investeringar! – företag som nästan kan räknas som infrastruktur. Alla behöver vi äta mat, och jag tycker Axfood verkar intressanta.

Årsstämman beslöt om en oförändrad utdelning på 7 kronor per aktie, och pengarna trillade in på kontot häromdagen.

aktie	ordinarie utdelning 2018	ordinarie utdelning 2019	procentuell förändring
Investor	12 kr	13 kr	8.3 %
HM	9.75	9.75	0 %
Handelsbanken	5.50	5.50	0 %
Tele2	4.00	4.40	10 %
Axfood	7 kr	7 kr	0 %
Eolus vind	1.50	1.50	0 %
Saab	4.40	4.50	2.2 %
			Genomsnittlig förändring: 3.4 %

Pegrocos årsredovisning försenad

Pegroco har valt att senarelägga presentationen av årsredovisningen från den 3 april till den 11 april. Man undrar varför - är det bara någon teknikalitet vad gäller själva framställningen av rapporten, eller finns det något större bakom?

Företagets preferensaktie är på plats nummer fjorton i listan över mina aktie- och fondinnehav, så jag försöker hålla lite koll på vad det här lilla investmentbolaget sysslar med.

När kommer fonden Xact Månadslön?

Många som sparar i aktier som ger utdelning gillar ett jämnt flöde av utdelningar; varför vänta till en årlig utdelning på våren när man kan få utdelningar kvartalsvis eller rent av – som i fallet med vissa aktier, dock inte någon svensk vad jag vet – månadsvis? Stefan Thelenius visualiseringsverktyg gör att man kan se om man får till en jämn utdelning över månaderna; cashing-ljudet i Avanzaappen varje gång man fått en utdelning är lite vanebildande.

Mot detta anförs ofta att utdelning inte borde vara något kriterium när man väljer aktier. Må så vara, men jag tror inte man skall underskatta önskan om utdelning oftare än en gång per år. Och i dessa digitala tidevarv borde det inte vara så mycket svårare för företag att sköta utdelningen flera gånger per år. Kanske ser vi en trend som långsamt men säkert pekar mot en mer frekvent utdelning, även bland större svenska företag; både HM och Investor delar ju numera ut två gånger per år.

Petrusko har skrivit en del om den börshandlade fonden Xact Högutdelande, och kundernas önskemål om att få åtminstone kvartalsutdelning istället för som nu den årsvisa utdelningen. Och, skriver Petrusko, det kanske kommer:

Xact vill gärna tillmötesgå önskan om kvartalsutdelning och de spanar fortfarande på det. De har ett par operativa saker som behöver lösas för att få till kvartalsutdelning men det borde inte vara ett hinder. De lovar inget men meddelar att de arbetar fortfarande på det.

Här finns väl egentligen en affärsmöjlighet för ett fondbolag att skapa fonden Månadslön? Man köper aktier i utdelande företag världen över för att få till en hyfsat jämn utdelning över året, och så sätter man ihop detta till en produkt som ger en månatlig utbetalning.

"Lägg dina sparpengar hos oss och få en extra månadslön."

Utdelningar 2019: Saab

Saab delar ut 4.50 i april (handlas utan utdelning den 12 april, utdelning den 18 april), förra året var den 4.40 "omräknat för antal utestående aktier per 31 december 2018". Som jag förstår det blir det en liten ökning omräknat för den nyemission som gjordes i december (och som jag deltog i).

Saab är en lågutdelare som idag handlas till en direktavkastning på 1.50 % och jag äger den inte för utdelningens skull primärt, men vill ändå hålla lite koll på Saabs utdelning och den bör därför ändå tas med i den här genomgången av utvecklingen av innehavens utdelningar. Jag gillar försvarssektorn och den breda portfölj som Saab har, där riktigt stora system med potentiellt stora order på flygplan och ubåtar kompletteras med ett flöde av mindre order som trillar in med mer jämna mellanrum som det tyska köpet av Robot 15, missilsystemet Meteor, systemet Robot 57 och så vidare. Det är ett brett företag med så mycket mer än bara Gripen.

aktie	ordinarie utdelning 2018	ordinarie utdelning 2019	procentuell förändring
Investor	12 kr	13 kr	8.3 %
HM	9.75	9.75	0 %
Handelsbanken	5.50	5.50	0 %
Tele2	4.00	4.40	10 %
Eolus vind	1.50	1.50	0 %
Saab	4.40	4.50	2.2 %
			Genomsnittlig förändring: 3.4 %

De senaste köpen

Jag fyllde på i Pegroco och Xact Högutdelande samt köpte en första post i Brookfield Renewable Partners.

Jag är intresserad av att fylla på i energisektorn i allmänhet och vattenkraft i synnerhet. Transalta Renewables har jag redan en del i, så det verkade vettigt att påbörja en post i Brookfield Renewable Partners. Här finns 218 vattenkraftsanläggningar med en total kapacitet på 7 900 MW. (För att sätta det i lite perspektiv kan man jämföra med den här listan över vattenkraftverk i Sverige.)

Några aktuella och kommande inköp

De senaste investeringarna: jag köpte Ocean Yield, Securitas och G4S. Tråkstabil utdelare som fraktar varor med skepp på långa kontrakt och två företag som säljer trygghet till företag, organisationer och individer: de här företagen och sektorerna kan jag tänka mig fortsätta shoppa.

Men inför den kommande autogiroinjektionen av kronor till aktierna i samband med lönen den 25 riktar jag blickarna mot energi i allmänhet och vattenkraft i synnerhet. Transalta renewables är inte aktuellt eftersom jag redan äger ganska många aktier i företaget (det är det femte största innehavet) utan snarare tänker jag på företag som Fortum eller Brookfield Renewable Partners. Det sistnämnda är en ganska stor spelare internationellt och Fortum är en nordisk spelare av visst intresse som bland andra Petrusko gillar.

Synd att man inte kan köpa Hafslund längre, företaget som till och med blev touched by the hand of Lundaluppen.

Hmmmh. Vi får se vad det blir när datumet för lönehelg närmar sig.

Utdelningar 2019: Eolus

I slutet av januari höll Eolus vind årsstämma och man fastställde där året utdelning till 1.50 kronor, samma som de senaste åren.

Ett av få riktigt lyckosamma köp i portföljen. Jag köpte på mig småposter under en tid med början sommaren 2016 och sedan stack kursen iväg. Inte för att jag direkt hade gjort någon djup analys av företaget, men det kändes rätt.

aktie	ordinarie utdelning 2018	ordinarie utdelning 2019	procentuell förändring
Investor	12 kr	13 kr	8.3 %
HM	9.75	9.75	0 %
Handelsbanken	5.50	5.50	0 %
Tele2	4.00	4.40	10 %
Eolus vind	1.50	1.50	0 %
			Genomsnittlig förändring: 3.7 %

Ytterligare inlägg i denna serie av inlägg om utdelningsförändringar 2019 här.

Hancap

Det finns förluster och så finns det förluster. Nu har jag råkat ut för en av det senare slaget. Hancap ansöker om avnotering vilket gör att den post aktier jag har i företaget blir värdelösa, antar jag. Totalt sett (inköp och lite utdelningar sedan våren 2017) har jag därmed gått 2416 kronor back på den investeringen.

Det är första gången jag råkar ut för något sådant. En tankeställare; när det gäller småbolag bör man nog inte ha alltför stora poster, utan diversifiera. Men å andra sidan: om man diversifierar och har en massa olika småinnehav hinner jag inte följa upp den här typen av utvecklingar innan det är för sent.

Utdelningar 2019: Tele2

Tele2 höjer utdelningen med 40 öre till 4.40. Företaget flaggar även för en kommande extrautdelning efter det att verksamheter i Kazakstan och Nederländerna är sålda.

Man kan även notera att företaget går från ett (maj) till två (maj och oktober) utdelningsdatum, precis som exempelvis Investor och HM; ser vi här en trend bland svenska företag mot att sprida ut utdelningen på fler tillfällen än ett, oftast under våren? Det är förmodligen något som mången utdelningsinvesterare ser på med viss optimism, jag tror att utdelningsinvesteraren har som målbild en framtida "månadslön" där varje månad innebär substantiell utdelning in på kontot.

aktie	ordinarie utdelning 2018	ordinarie utdelning 2019	procentuell förändring
Investor	12 kr	13 kr	8.3 %
HM	9.75	9.75	0 %
Handelsbanken	5.50	5.50	0 %
Tele2	4.00	4.40	10 %
			Genomsnittlig förändring: 4.6 %

Ytterligare inlägg i serien här.

Några länkar

Jag gillar nordamerikanska högutdelande aktier – eller kanske rättare sagt: jag gillar högutdelande aktier utanför Sverige som komplement till mina tunga innehav i Investor, HM och SHB, och eftersom Norge, USA och Kanada av någon anledning är lättare att köpa via min mäklare Avanza än, ja, vad skall jag dra till med, Indonesien, så blir nordamerikanska högutdelare en relativt viktig del av min diversifieringsstrategi. Därav detta länktips: kanadensiska högutdelande aktier [Placera].

Ett bra inlägg på Gustavs aktieblogg om att investera i medelklasstillväxt på global skala.

Petrusko skriver om Xact Högutdelande. Jag har en liten del i en av mina sparformer och kan tänka mig att öka något. Och på tal om högutdelande aktier skrev Stefan Thelenius häromdagen ett intressant inlägg om just högutdelande aktier.

Storbritannien pallar inte längre

Djävulen sitter i detaljerna heter det. Och så är det kanske även med Brexit. En avtalslös Brexit – det är ungefär en månad tills dess – kommer innebära att Storbritannien behandlas som vilket land som helst. Och det är ju en avtalslös Brexit man röstade om den där sommaren för närmare tre år sedan. Till skillnad från till exempel folkomröstningen i Sverige 1994 så gällde inte folkomröstningen i Storbritannien 2016 ett framförhandlat avtal som sedan medborgarna fick tycka till om i en rådgivande folkomröstning, utan bara ett allmänt tyckande; avtal skulle man sluta efter folkomröstningen. Folk visste alltså inte vad man röstade om.

Pallar, till exempel. Storbritannien tycks ha ett alldeles för litet antal EU-pallar vilket gör att brittisk exportindustri – jo, det finns en sådan, man producerar inte enbart manliga filmskådespelare utan även saker som ost och whisky som folk i andra länder vill köpa – kan få problem om en månad.

Nysparande och en avhyvling

Månadens nysparande gick in i Decisive Dividend. Jag valde även att sälja av en liten del av mitt innehav i Investor, för att ge mer pengar att köpa Decisiveaktier. Inte för att jag inte tror på Investor, en aktie som jag är långsiktig innehavare i (jag har ett genomsnittligt inköpspris på 272 riksdaler på denna Wallenbergstämplade riksklenod), utan för att den blivit den överlägset största posten i min portfölj. Jag vill jämna ut portföljen lite och valde därför att hyvla av lite av innehavet i Investor, en aktie där jag haft en utveckling på 52.6 % sedan inköp. En mindre anledning, verkligen inte en trigger men ändå, var Lundaluppens inlägg i ämnet.

Sen gillar jag ju nordamerikansk tillverkningsindustri och det är dessutom inte fel att Decisive ger mer än dubbla avkastningen jämfört med Investor. Å andra sidan är Decisive en handfull företag medan Investor är STORA; men försäljningen var inte jättestor, Investor är fortfarande mitt helt klart största innehav.

Det är sällan som jag säljer aktier. Desto större anledning att kasta ned några rader om varför. Jämför ett tidigare inlägg om när jag sålde Kinnevik.

Utdelningar 2019: Investor, HM och Handelsbanken

Synth vs Hårdrock from Per Ivarsson on Vimeo.

Folk tenderar att tillhöra subkulturer, inte bara inom musiken utan så även inom aktiesvängen; stolt visar man upp sin klantillhörighet i bloggens undertitel. Själv vet jag inte riktigt vad jag är, men jag gillar aktier som ger utdelning. Jag har gått på hela den där grejen med att företag som tjänar så mycket pengar att de kan ge en utdelning borde vara bra företag, och en OK eller rent av hög direktavkastning är ofta något jag tittar på när jag väljer aktier.

Inställningen kan kritiseras, men nu är det som det är. Och därmed blir det lite intressant att hålla koll på mina innehavs utdelningar under 2019. Ökar de, ligger de stilla, sjunker utdelningarna – spänningen är total! (Nåja, det är bara pengar.)

Vid årsskiftet skrev jag därför ett inlägg med några synpunkter och i vissa fall gissningar vad gäller årets utdelningar för de största innehaven i min portfölj. Nu har uppgifter om årets utdelningar börjat trilla in, och jag tänkte jag skulle hålla lite koll på utfallet nu under senvintern och våren genom ett antal inlägg här på bloggen för att fortlöpande skapa en summering av hur mina största innehav presterar utdelningsmässigt. Aktierna sorteras i tabellen efter den relativa storleken på mitt innehav. Här är det första inlägget som summerar data för tre företags utdelning.

Investor höjde till 13 kronor. Lundaluppen är ganska negativ vad gäller värderingen av Investor. Petrusko: inte mycket till substansrabatt i aktien för tillfället.

HM valde att behålla sin utdelning från förra året, trots att det innebär att man betalar mer än vad man tjänar. Slimis tolkar det hela positivt och behåller sin post i företaget. Lundaluppen applåderar inte tilltaget men ser en signal i beslutet

Handelsbanken fryser utdelningen på förra årets nivå. Många hade nog förväntat sig att utdelningen skulle öka, den har ju gjort det tidigare men extrapolering är inte en vidare exakt förutsägelsemetod (lika lite som att korrelation är kausalitet). Drar i nödbromsen och samlar i ladorna inför kommande problemår. En försiktig bank med hög Adenauerkoefficient.

aktie	utdelning 2018	utdelning 2019	procentuell förändring
Investor	12 kr	13 kr	8.3 %
HM	9.75	9.75	0 %
Handelsbanken	5.50 (om vi räknar ordinarie utdelning, man gav även en extrautdelning på 2 kronor)	5.50	0 % (jag väljer alltså att jämföra med ordinarieutdelning utan extrautdelningar)
			Genomsnittlig förändring: 2.8 %

Kärnkraft från KTH

Ny kärnkraft är ett billigt sätt att utveckla energisystemet i Sverige enligt en debattartikel bland annat undertecknad av företrädare för Blykalla reaktorer, ett företag som är en spin-off från KTH och som bland annat är involverade i försök att sälja reaktorer till till Kanada. Reaktorerna kan köras på ett effektivt sätt. Företaget har fått stöd från brittiska regeringen.

Från miljöpartisternas Sverige verkar man inte ha fått så mycket stöd, men det är intressant, tycker jag som gillar kärnkraft, att läsa om svensk kärnkraftsteknisk utveckling.

En obskyr populärkulturell referens för oss som tittade på TV på 1980-talet: en av personerna bakom Blykalla reaktorer AB är professorn i reaktorfysik på KTH, Janne Wallenius; han deltog i det då populära TV-programmet Kvitt eller dubbelt och kallades av media för "partikelJanne".

Kostnaden för cyklandet

Jag har valt en enkel cykel. För minst 15 år sedan (eller är det snarare 20, jag minns faktiskt inte) köpte jag en begagnad cykel för 800 kronor. Det är en oväxlad Crescent herrcykel från uppskattningsvis 1950-talet. Skicket var helt OK. Jag resonerade som så att om den överlevt ett halvt århundrade så borde den hålla ett tag till. Jag tänkte också att en så pass icke-lyxig cykel borde vara någorlunda fredad för de cykeltjuvar som härjar titt som tätt. Peppar, peppar, den har ännu inte stulits.

Däremot har den kostat en del i underhåll. Hur mycket? Vad kostar det att cykla? En överslagsberäkning fritt ur minnet av vad jag lagt på cykelreparationer genom åren:

sadel 200 kr x 2 = 400 kr
lager och drev bakhjul 500 kr
lampor 500 kr
reparation av framskärm 200 kr
stöd 200 kr
pedaler 300 kr
en punka varannat år: 7 x 100 kr = 700 kr
fyra nya däck: 4 x 150 kr = 650 lås 50 kr
olja 100 kr
kedja 3 x 250 = 750 kr
ringklocka 79 kr

Sammantaget 5 229 kr för femton-tjugo års cyklande. Ganska billigt ändå.

Det är alltså ganska många reparationer som gjorts, men jag är nöjd med cykeln. Som boendes i centrala Lund är cykel ett perfekt transportmedel, och kostnaden för att hålla igång just den cykeln summerar till en helt OK nivå.

Reparationen av mina Doc Martens höll inte

Lagningen av mina Doc Martens som jag skrev så stolt om i början av december höll inte mer än några veckor; vintervädret tog musten ur kombinationen sprucken Doc Martensula + Loctite.

Well, well, jag försökte åtminstone ett tag och en god bieffekt är att jag fyllde på hemmets reparationspryttlar med just en flaska Loctite.

Tre länkar

Intressant inlägg av Lundaluppen om Investor.

Myntaren pekar på valutafluktuationer och kronans möjliga försvagning gentemot euron och dollarn. De senaste åren har en del av min investeringsstrategi varit att diversifiera och att då inte bara sprida pengarna till olika branscher men också en del utanför Sverige. Tittar jag på listan över mina största innehav är innehav 1-3 svenska (här i dessa tre ligger 37 % av totala portföljens värde), plats 4 USA, 5 och 6 Kanada, 7 och Norge, 9 Sverige, 10 Norge, 11 Kanada och så vidare. Skall man följa Myntarens spaning kanske det vore bra att fortsätta köpa icke-svenska aktier.

Svenskan skriver om kompetensutvisningarna:

I en ny rapport från den politiskt obundna stiftelsen Diversify svarar mer än två tredjedelar av nära 600 hundra intervjuade att de inte skulle rekommendera andra utländska medborgare att arbeta i Sverige. Undersökningen har genomförts bland personer som drabbats av kompetensutvisningar. Nära hälften av respondenterna arbetar inom it- och databranschen.

Se mina tidigare inlägg i ämnet här.

Två positiva datapunkter om HM

Jag följer på ett lite halvaktivt sätt debatten kring HM. Den var på något vis kraftigare för ett eller annat år sedan, känns det som, när Det Stora Raset inleddes och tunga aktiebloggare som Lundaluppen och Magnus Andersson kritiserade företaget i bloggposter och sålde sina HMaktier.

Men det dyker upp utsagor om företaget mest hela tiden, jag läser dessa ibland eftersom det är det näst största innehavet i portföljen – med ett inköpspris på 242 kronor ligger jag ganska rejält back, men har valt att stanna kvar, kanske för att jag hoppas på något slags vändning, vad vet jag. Förmodligen har jag gift mig med aktien på ett ohälsosamt vis.

I varje fall. Här är två ganska positiva (allt är som bekant relativt) åsikter som läses mot bakgrund av en HMkritisk klagokör:

Jag höll inte på med aktier eller sparande på 1990-talet, så namnet Sven-Olof Johansson har inte riktigt den klangen för mig som det har för andra. Men jag fattar ju att han är något av en investerarprofil, och i en ganska lång intervju berättar han för Svenskan att han köpt på sig ganska mycket HM-aktier och han är positiv:

H&M har en konkurrensfördel, a-läge på många butiker och en outnyttjad potential inom e-handel menar han. Sven-Olof Johansson delar inte heller synen att familjen Perssons engagemang och makt via vd posten och ordförandeposten skapar problem.

– Jag ser det som ett av skälen till att jag investerade. Det är ett familjeföretag men en lång investeringshorisont.

Lundaluppen är också försiktigt positiv.

Hur tänker bolåntagarna?

Det kommer artiklar hela tiden som pekar på de problem som en del kommer få om räntorna stiger, nu senast i Svenskan igår .

Jag känner mig lite purken på det här daltandet med bolånetagare. Inte så att jag vill bli kritisk på Micke Larssonska nivåer, men lite vill jag allt gnälla. Bear with me.

Det är ändå vuxna människor som tagit de här lånen. Dagens räntor är mycket lägre än vad de var för bara några år sedan.

Antingen har de som tagit bolånen tagit med detta i beräkningen och sagt till sig själva att givet förväntade inkomster och avgift till föreningen tar man ett lån där man skulle klara av räntor på låt oss säga 6 %; de kommer alltså klara ett ränteläge som liknar det vi hade för inte så länge sedan.

Eller så har de inte den bufferten i kalkylerna och har alltså överkonsumerat boende.

Man kan fundera över det här med att överkonsumera boende. Vad är det som driver fram detta beteende? Har bostad ersatt bildning, akademisk utbildning och finkulturella kompetenser som statusmarkör för den svenska medelklassen?

Att skriva inlägg med iPhone

Jag saknar en Bloggerapp för iPhone. En officiell sådan lär ha funnits tidigare men togs för flera år sedan bort av Blogger. Kom igen, Blogger, hur svårt kan det vara?! Wordpress har en app som, senast jag kollade, verkade vara helt funktionell.

Det vore smidigt att lite sådär spontant kunna skriva inlägg när man är borta från tangentbordet. Blogger på Safari i iPhone är inte någon vidare bra upplevelse.

Har någon bland läsekretsen ett tips? Chrome för iOS? Eller finns det någon altenativ app om man vill uppdatera en blogg på Bloggerplattformen från iPhone?

Jag har shoppat aktier

De senaste inköpen: Ocean Yield, Decisive Dividend Corp., Hemfosa fastigheter och Saab. Shipping, tillverkningsindustri, samhällsfastigheter och vapen – vad säger det om min syn på världen; inga risktagningar direkt, men inte så feg att jag stoppar pengarna i något slags räntemadrass eller guldsarkofag?

Hvad gör väl namnet? Det, som ros vi kalla, Med annat namn dock lika ljufligt doftar

Ja, vad betyder namnet – egentligen?

Ämnet dök upp för mig nyligen när Marine Harvest bytte namn till ... Mowi. Företaget är ett av de större innehaven jag har och under flera år har jag intresserat mig för den norska laxodlingsbranschen, och även om jag äger aktier i flera av dessa företag är det Marine Harvest jag valt att satsa mest på. Och nu har de alltså bytt namn till Mowi. Marine Harvest är väl ett OK namn men Mowi är sämre. Det spelar ingen roll att namnet användes av företaget en gång i tiden, det är fortfarande sämre än Marine Harvest.

Tycker jag.

Lagningar, reparationer och underhåll sparar pengar

En uppdatering på det senaste vad gäller mina ansträngningar att hålla den materiella världens sönderfall stången:

Lagningen av sulan på mina Dr Martens som jag skrev om för ett par tre veckor sedan håller fortfarande. Yeah!

Julhelgerna innebar förstås en påfrestning på avloppet i köket; fett ansamlas och det blev stopp i avloppet; inträffar med viss regelbundenhet, kanske vart tredje år, i vårt kök. Ett par rejäla Mr Muscledoser och fettblobbarna frättes bort! Kändes enormt satisfying! Mr Muscle är en av de där kemigrejerna som jag inte lyckats hitta någon ersättare till (som ättika som kan funka till tvätt- och diskmaskisrengörning); rent tekniskt sett borde det kanske gå att ersätta med något man köper i bulk från någon kemileverantör, men eftersom propplösare används relativt sällan har jag inte orkat sätta mig in i det – plus att gymnasiets kemilektioner känns allt mer avlägsna, tack och lov. Visst var det det tråkigaste ämnet på naturvetenskaplig linje?!

Tvättmaskinen tömde dåligt, eller knappast alls; det blev ett slags mikroöversvämning på badrumsgolvet när utloppet från tvättmaskinen kloggade igen. Några minuters googlande och jag hade via ett forum av typen vi villaägare eller möjligtvis familjelivsdebattörer (forum som kan innehålla mängder med tips om vardagslivets praktikaliteter) hittat en möjlig anledning: vattenlåset i röret bort från tvättmaskinen kunde vara fyllt med navelludd ludd från kläder, vilket åtgärdas med en demontering och rengörning av sagda rör. Sagt och gjort, jag identifierade och demonterade vattenlåset och fann mycket riktigt en faslig massa ansamlat ludd: eftersom jag bryr mig om känsliga tittare och läsare så undanhåller jag er bilder som illustrerar snusket. Med mina bara händer gröpte jag ur geggan och monterade ihop allting ingen, varpå tvättmaskinen här uppe i lägenheten fungerar felfritt. Veckans hjälte borde min fru tycka, eller hur?

Lagning och underhåll funkar!

Från träd till tråd

Att göra textilmaterial av trä är tydligen ett teknikområde med viss aktivitet. HM lyfter i ett pressmeddelande upp den senaste utvecklingen i TreeToTextile, ett samarbete mellan HM och IKEA som även involverar kemisten Lars Stigsson – grundare av flera företag och bland annat prisbelönad för sitt arbete med att tillverka diesel ur tallar. Företaget tycks vara ett långsiktigt utvecklingsföretag med en än så länge liten ekonomisk aktivitet, men kanske desto intellektuell aktivitet, vem vet?

Nu har, och det är detta som är nyheten i pressmeddelandet, Stora Enso anslutit sig och bygger nu en provanläggning i mer industriell skala. Man skalar upp, går från labb till fabrik. Man undrar när de första tygerna kommer ut på marknaden?

Hmmm, kan kanske vara något på lite sikt. Här finns en miljöaspekt, men även kanske en potential att skaffa fram alternativ till bomull som skeppats från andra sidan jordklotet. Jag gillar tillverkningsindustri, och ser det som spännande om HM skulle röra sig mer i riktning mot tillverkning i industriella former.

Och kopplingen till IKEA? De samarbetar tillsammans i ett uppfinnarbolag centrerat kring en kemist samtidigt som IKEAsfären avancerat till plats elva på HMs ägarlista. Finns här något strategiskt tänkande i bakgrunden eller är det bara en slump att två stora företagsimperier interagerar lite grand samtidigt inom såväl teknikutveckling som ägande?