Diversifiering

En av de röda trådarna i de senaste årens sparande har varit diversifiering: jag har velat äga annat än enbart svenska aktier. Det är framför allt Norge, USA och Kanada som jag riktat blicken mot, och dessa utländska aktier utgör idag en majoritet av portföljvärdet:

58 procent är utländska aktier, resten svenska aktier och fonder. Det känns bra, och en väg jag vill fortsätta på: jag köper gärna kanadensiska och amerikanska aktier även fortsättningsvis.

Men man kanske skulle köpa något annat också? Tyskland verkar lite intressant. Får kolla upp vilka länder som Avanza erbjuder.

De senaste inköpen till min AvanzaKF

Jag har shoppat aktier:

Ocean Yield, Latour, Spiltan Aktiefond Småland och Mowi (jag har fortfarande inte vant mig vid det här knäppa namnet, tycker Marine Harvest var bättre):

• ett långsiktigt shippingföretag med hög direktavkastning; jag tycker att shipping är en intressant sektor, världen har en massa möten mellan producent och konsument som måste ske, och däremellan finns fartygsflottan. Inte för att jag är speciellt väl insatt, men det känns som att Ocean Yield har något trevligt i sitt upplägg, med långa kontrakt.
• ett investmentbolag som jag vill öka i som komplement till mitt stora Investorinnehav. I sparbloggosfären är Latour ett återkommande namn när man diskuterar bra investmentbolag, här fortsätter jag gärna att öka.
• en fond som ger exponering mot den fina Smålandsregionen (Ages Industri, Bufab, Electra, Fagerhult, Fortnox, Garo, Hexpol, Husqvarna, Itab Shop, JLT, Kabe, Lammhult Design Group, New Wave Group, Nibe, OEM, Profilgruppen, Thule, Troax, Inwido och XANO Industrier). Det är något med tillverkningsindustri som tilltalar mig, och vid några tillfällen i livet har jag haft chansen att se småländsk tillverkningsindustri från insidan, vilket undantagsvis imponerat på mig. Den här fonden äger jag också i premiepensionssystemet; hittills har det varit ett gott val.
• en norsk laxodlingsjätte som blivit lite billigare på sistone och har en helt OK direktavkastning (5.6 %). Jag är generellt imponerad av den norska fiskodlingssektorn som helhet. Förutom enstaka företag har man olika samarbeten i denna ändå ganska kunskapsintensiva bransch, där företag, stat och forskning samarbetar. En eventuellt sinande olja flåsar förmodligen norrmännen i nacken, de vet att de måste ha något annat för att garantera välstånd för sina medborgare, och då har man bland annat satsat på fiskodling. Bra!

Norsk laxodling har leveransproblem

ICA Malmborgs igår: problem med laxleveranser.

Idag: SvD rapporterar om laxodlingsproblem i form av algblomning och parasiter.

Det är tydligt att laxodling har en biologisk risk som inte låter sig kontrolleras helt och hållet av människan och företag som Marine Harvest; organismer och ekosystem beter sig ibland på ett sätt som är icke-optimalt för aktieägarna. Men å andra sidan försöker företag i den norska fiskodlingsindustrin, tillsammans den norska staten, att skapa en bättre förståelse för hur kräftdjuret Lepeophtheirus salmonis och liknande biologiska faktorer skall hanteras.

Tror jag att det hela löser sig? Ja, jag lutar åt det och har därför inte fingrat på säljknappen i Marine Harvest, ett halvstort innehav i portföljen.

Marine Harvest och ekosystemet

Marine Harvest gör sig av med uppemot 500 anställda i Chile enligt ett pressmeddelande. Omstruktureringen är en direkt följd av algblomningen som slog ut stora delar av laxodlingen i Chile.

Det hela är ett klart exempel på vilken agens som naturen, i det här fallet i form av moln av blommande alger, besitter i det heterogena biotekniska system som en modern laxodling utgör. Därför är det värt att hålla koll på de insatser för kunskapsutveckling inom området som präglar delar av norsk forskningspolitik för tillfället. Om man äger aktier i Marine Harvest och liknande företag bör man nog hoppas på att norska staten och dess forskningsfinansiella organ och forskningsinstitut fortsätter att satsa på området; det kan betyda mycket för företagens framtida möjligheter.

Kommer vi att få se ett uppsving för naturlax? Det skulle kunna finnas en medialogik som lyfter fram "naturlig" lax som ett alternativ; om ett gränsdragningsarbete med en retorik om att storskaliga laxodlingar är "onaturliga" skulle få fäste i det allmänna medvetandet, så skulle det kunna bli en differentiering i fiskdiskens utbud, ungefär som skett med naturbetesköttet i köttdisken och de ekologiska vindruvorna och tomaterna i grönsaksdisken.