Reparationen av mina Doc Martens höll inte

Lagningen av mina Doc Martens som jag skrev så stolt om i början av december höll inte mer än några veckor; vintervädret tog musten ur kombinationen sprucken Doc Martensula + Loctite.

Well, well, jag försökte åtminstone ett tag och en god bieffekt är att jag fyllde på hemmets reparationspryttlar med just en flaska Loctite.

Lagningar, reparationer och underhåll sparar pengar

En uppdatering på det senaste vad gäller mina ansträngningar att hålla den materiella världens sönderfall stången:

Lagningen av sulan på mina Dr Martens som jag skrev om för ett par tre veckor sedan håller fortfarande. Yeah!

Julhelgerna innebar förstås en påfrestning på avloppet i köket; fett ansamlas och det blev stopp i avloppet; inträffar med viss regelbundenhet, kanske vart tredje år, i vårt kök. Ett par rejäla Mr Muscledoser och fettblobbarna frättes bort! Kändes enormt satisfying! Mr Muscle är en av de där kemigrejerna som jag inte lyckats hitta någon ersättare till (som ättika som kan funka till tvätt- och diskmaskisrengörning); rent tekniskt sett borde det kanske gå att ersätta med något man köper i bulk från någon kemileverantör, men eftersom propplösare används relativt sällan har jag inte orkat sätta mig in i det – plus att gymnasiets kemilektioner känns allt mer avlägsna, tack och lov. Visst var det det tråkigaste ämnet på naturvetenskaplig linje?!

Tvättmaskinen tömde dåligt, eller knappast alls; det blev ett slags mikroöversvämning på badrumsgolvet när utloppet från tvättmaskinen kloggade igen. Några minuters googlande och jag hade via ett forum av typen vi villaägare eller möjligtvis familjelivsdebattörer (forum som kan innehålla mängder med tips om vardagslivets praktikaliteter) hittat en möjlig anledning: vattenlåset i röret bort från tvättmaskinen kunde vara fyllt med navelludd ludd från kläder, vilket åtgärdas med en demontering och rengörning av sagda rör. Sagt och gjort, jag identifierade och demonterade vattenlåset och fann mycket riktigt en faslig massa ansamlat ludd: eftersom jag bryr mig om känsliga tittare och läsare så undanhåller jag er bilder som illustrerar snusket. Med mina bara händer gröpte jag ur geggan och monterade ihop allting ingen, varpå tvättmaskinen här uppe i lägenheten fungerar felfritt. Veckans hjälte borde min fru tycka, eller hur?

Lagning och underhåll funkar!

Så sparade jag 1700 kronor på fem minuter

Nej, rubriken på bloggposten är inte riktigt sann. Men jag har i varje fall tillfälligt lyckats skjuta upp en utgift på 1700 kronor genom ett enkelt handgrepp.

Efter några års flitig användning – och då menar jag verkligen flitig användning – har mina tiohåls Doc Martens börjat få problem med sulan: sprickbildning, vatten släpps in.

Störigt, eftersom kängorna i övrigt är sköna att ha på sig, väl ingångna som de är. Och störigt eftersom jag gärna vill undvika att köpa ett par nya kängor. Visst, förr eller senare kommer de gå sönder helt, men varför inte försöka skjuta upp köpet av nästa Doc Martens lite grand?

Så jag bestämde mig för att pröva att limma ihop sprickan med Loctite. Sagt och gjort, smidigt och enkelt. Sen dess har jag gått ett antal kilometer med skorna, och de håller fortfarande. Vi får väl se hur länge det varar.

Jag har haft Doc Martens sedan mitten av 1980-talet och jag har väl bytt kanske ... , tja, vart femte år eller så. Förra paret bytte jag ut just för att sulorna fick en spricka. Återstår att se om det här paret kan få lite förlängd livslängd tack vare Loctite. (Visst kallades det för "Superlimmet" när det lanserades en gång för länge sedan?)

Kanske hade jag tur i så måtto att sprickan var ganska distinkt och icke-svampig, kanske har jag haft tur i och med att lagningen har följts av relativt torrt väglag och barmark, trots december. Det är inte säkert att lagningen håller riktigt vinterslask, eller för den delen många mil snarare än de kilometer som jag gått sedan lagningen.