Är det läge att köpa HM?

Daniel Zetterberg omvärderar HM i artikel i SvD (i samarbete med Affärsvärlden) och har nu satt ett köpråd på aktien.

Tål att tänka på.

Så sparade jag 600 kronor genom att vänta ett halvår

OK, ett förutsägbart spartips men ändå: i höstas hade HM fått in en ny kollektion med bland annat snygga höstrockar för 900 kronor. Jag var frestad, men tänkte att om jag väntar så kommer de reas ut i sommarvärmen. Detta visade sig stämma, när jag i dag, en het dag då det är helt omöjligt att ha på sig rocken i fråga, köpte den för 300 kronor. Sedan får jag väl vänta ytterligare några månader innan jag kan använda den, men billigt blev det.

HM

Jag valde att ligga kvar i HM. Sett i backspegeln kan man påstå att jag gift mig med aktien och borde sålt av när det började gå utför.

Å andra sidan har jag fortfarande trott på företagets möjligheter att sälja kläder i stor skala i mängder av "kanaler" – varför ogillar jag det uttrycket så mycket? – även i framtiden.

Jag har ett GAV på 242 – synthreferenshumorister: vakna! – och ligger nu på 170. Jag har alltså förlorat pengar på själva innehavet (men fått en inte oansenlig mängd kronor i utdelning). Aktien var nere som lägst på strax över 120, och har, kanske man kan hoppas, planat ut och vänt.

Om inga större katastrofer inträffar i mitt liv hoppas jag kunna behålla aktierna tills jag pensioneras. Så det intressanta kanske inte är vad HM är värt idag, utan om 15-20 år.

Det är lite intressant med institutionella ägare som har tillkommit, till exempel Ikeasfären.

Jag fortsätter hålla i HM.

Något om en strategi och något om ett undantag

Inspirerad av bloggen The Dividend Story – som bland annat har en läsvärd serie inlägg för tillfället där vederbörande går igenom innehavet, aktie för aktie – har jag funderat lite över hur stor plats en enstaka aktie skall få ta i portföljen.

Det här är svåra grejer, egentligen. Skall man fortsätta köpa på sig aktier i ett företag man gillar, och riskera att råka ut för en kalldusch om eller när det går dåligt, eller skall man sprida sina gracer och i så fall hur mycket? För min del har det varit viktigt att diversifiera de senaste åren, ett tag tänkte jag på det i termer av att bygga en diversifieringsarkipelag kring kärninnehaven, och jag har försökt få det till att det är något roligt att hitta nya bolag, ibland i för mig nya branscher. Jag har även köpt en del fondandelar, speciellt i D&G Småbolag (nej, inte Dolce & Gabbana Småbolag ...) och Spiltan Aktiefond Småland, fonderna utgör tillsamman 7.8 %, så de skulle egentligen kunna växa lite till tycker jag. Även om jag inte nått theleniuska nivåer så har innehaven till antalet ändå växt ganska markant de senaste åren.

Men hur stora skall innehaven bli innan det slår i något slags försiktighetstak i portföljen? Bloggaren bakom The Dividend Story resonerar klokt, tycker jag, kring de här frågorna och har idag en såpass stor spridning att det största innehavet ligger på dryga 8 % av portföljvärdet. Det kanske är en vettig nivå, typ, kanske, eventuellt ... Svåra saker, som sagt.

Mitt största innehav ligger på 16 %, mitt andra på 12 %, mitt tredje på 7 %, fjärde på 6.7 %, femte på 6.1 %, sjätte på 5.4 %, sjunde på 5 %, åttonde på 4.7 % och så vidare och så vidare.

Två innehav sticker ut om man har The Dividend Storys måttstock aktuell. Plats nummer två, det på 12 %, är HM, som jag ägt länge. Jag gjorde mig inte av med det när det började gå utför – och det är ju inte som att jag kan säga att jag inte blev varnad, när aktiebloggar som Lundaluppen och Fundamentalanalysbloggen skrev om aktien och om hur de sålde av innehav. Inte bra, förstås, så här i efterhand, men jag har valt att behålla innehavet. Vem vet, det går kanske sälja kläder med bra vinst under märket HM även i framtiden. Men en förlust är det. Jag skall bara vara glad att jag, när nedgången började, hade hunnit börja diversifiera mig till en inte obetydlig mängd andra aktier i portföljen.

Plats nummer ett, det på 16 %, är Investor. Där är jag inte speciellt orolig ur ett diversifieringsperspektiv. Som varandes ett investmentbolag med innehav verksamma i olika branscher, så gör det inte så mycket att innehavet blir så pass stort i förhållande till resten av min portfölj.

Men en sak jag funderar på är hur jag skall göra med kommande köp. Skall jag öka i företagen som ligger där runt 5-8 procent av min portfölj, eller skall jag jobba mer på att få upp nivån på företag som Brookfield Renewable Partners (0.6 %), Eolus (1.4 %), Saab (0.9 %), Latour (0.4 %) och så vidare?

Och hur mycket skall jag väga in den här kontextuella faktorn vid köpbesluten i framtiden? En sida av mig säger "spela roll om en aktie är 1, 3 eller 5 procent av portföljen, har du feeling för aktien kan man gott lägga en eller annan månads insättning och nysparande eller influtna utdelningar på den", en annan säger "det är farligt med för mycket koncentration".

Lagom är förmodligen bäst, även när det gäller den här frågan, så jag får väl försöka göra både och. Det vill säga ta köpbeslut som handlar om aktien i sig, men då och då göra den här typen av genomgångar för att tillse att inget innehav sticker iväg mot alltför höga nivår. Och då kanske de där 8 procenten som The Dividend Story pratar om är ett vettigt riktmärke.

Utdelningar 2019: Investor, HM och Handelsbanken

Synth vs Hårdrock from Per Ivarsson on Vimeo.

Folk tenderar att tillhöra subkulturer, inte bara inom musiken utan så även inom aktiesvängen; stolt visar man upp sin klantillhörighet i bloggens undertitel. Själv vet jag inte riktigt vad jag är, men jag gillar aktier som ger utdelning. Jag har gått på hela den där grejen med att företag som tjänar så mycket pengar att de kan ge en utdelning borde vara bra företag, och en OK eller rent av hög direktavkastning är ofta något jag tittar på när jag väljer aktier.

Inställningen kan kritiseras, men nu är det som det är. Och därmed blir det lite intressant att hålla koll på mina innehavs utdelningar under 2019. Ökar de, ligger de stilla, sjunker utdelningarna – spänningen är total! (Nåja, det är bara pengar.)

Vid årsskiftet skrev jag därför ett inlägg med några synpunkter och i vissa fall gissningar vad gäller årets utdelningar för de största innehaven i min portfölj. Nu har uppgifter om årets utdelningar börjat trilla in, och jag tänkte jag skulle hålla lite koll på utfallet nu under senvintern och våren genom ett antal inlägg här på bloggen för att fortlöpande skapa en summering av hur mina största innehav presterar utdelningsmässigt. Aktierna sorteras i tabellen efter den relativa storleken på mitt innehav. Här är det första inlägget som summerar data för tre företags utdelning.

Investor höjde till 13 kronor. Lundaluppen är ganska negativ vad gäller värderingen av Investor. Petrusko: inte mycket till substansrabatt i aktien för tillfället.

HM valde att behålla sin utdelning från förra året, trots att det innebär att man betalar mer än vad man tjänar. Slimis tolkar det hela positivt och behåller sin post i företaget. Lundaluppen applåderar inte tilltaget men ser en signal i beslutet

Handelsbanken fryser utdelningen på förra årets nivå. Många hade nog förväntat sig att utdelningen skulle öka, den har ju gjort det tidigare men extrapolering är inte en vidare exakt förutsägelsemetod (lika lite som att korrelation är kausalitet). Drar i nödbromsen och samlar i ladorna inför kommande problemår. En försiktig bank med hög Adenauerkoefficient.

aktie	utdelning 2018	utdelning 2019	procentuell förändring
Investor	12 kr	13 kr	8.3 %
HM	9.75	9.75	0 %
Handelsbanken	5.50 (om vi räknar ordinarie utdelning, man gav även en extrautdelning på 2 kronor)	5.50	0 % (jag väljer alltså att jämföra med ordinarieutdelning utan extrautdelningar)
			Genomsnittlig förändring: 2.8 %

Två positiva datapunkter om HM

Jag följer på ett lite halvaktivt sätt debatten kring HM. Den var på något vis kraftigare för ett eller annat år sedan, känns det som, när Det Stora Raset inleddes och tunga aktiebloggare som Lundaluppen och Magnus Andersson kritiserade företaget i bloggposter och sålde sina HMaktier.

Men det dyker upp utsagor om företaget mest hela tiden, jag läser dessa ibland eftersom det är det näst största innehavet i portföljen – med ett inköpspris på 242 kronor ligger jag ganska rejält back, men har valt att stanna kvar, kanske för att jag hoppas på något slags vändning, vad vet jag. Förmodligen har jag gift mig med aktien på ett ohälsosamt vis.

I varje fall. Här är två ganska positiva (allt är som bekant relativt) åsikter som läses mot bakgrund av en HMkritisk klagokör:

Jag höll inte på med aktier eller sparande på 1990-talet, så namnet Sven-Olof Johansson har inte riktigt den klangen för mig som det har för andra. Men jag fattar ju att han är något av en investerarprofil, och i en ganska lång intervju berättar han för Svenskan att han köpt på sig ganska mycket HM-aktier och han är positiv:

H&M har en konkurrensfördel, a-läge på många butiker och en outnyttjad potential inom e-handel menar han. Sven-Olof Johansson delar inte heller synen att familjen Perssons engagemang och makt via vd posten och ordförandeposten skapar problem.

– Jag ser det som ett av skälen till att jag investerade. Det är ett familjeföretag men en lång investeringshorisont.

Lundaluppen är också försiktigt positiv.

Från träd till tråd

Att göra textilmaterial av trä är tydligen ett teknikområde med viss aktivitet. HM lyfter i ett pressmeddelande upp den senaste utvecklingen i TreeToTextile, ett samarbete mellan HM och IKEA som även involverar kemisten Lars Stigsson – grundare av flera företag och bland annat prisbelönad för sitt arbete med att tillverka diesel ur tallar. Företaget tycks vara ett långsiktigt utvecklingsföretag med en än så länge liten ekonomisk aktivitet, men kanske desto intellektuell aktivitet, vem vet?

Nu har, och det är detta som är nyheten i pressmeddelandet, Stora Enso anslutit sig och bygger nu en provanläggning i mer industriell skala. Man skalar upp, går från labb till fabrik. Man undrar när de första tygerna kommer ut på marknaden?

Hmmm, kan kanske vara något på lite sikt. Här finns en miljöaspekt, men även kanske en potential att skaffa fram alternativ till bomull som skeppats från andra sidan jordklotet. Jag gillar tillverkningsindustri, och ser det som spännande om HM skulle röra sig mer i riktning mot tillverkning i industriella former.

Och kopplingen till IKEA? De samarbetar tillsammans i ett uppfinnarbolag centrerat kring en kemist samtidigt som IKEAsfären avancerat till plats elva på HMs ägarlista. Finns här något strategiskt tänkande i bakgrunden eller är det bara en slump att två stora företagsimperier interagerar lite grand samtidigt inom såväl teknikutveckling som ägande?

Utdelningar 2019

Det skall bli intressant att se hur utdelningarna blir under 2019. Några av mina innehav:

Investor är det största av mina innehav och företaget har ökat utdelningen med regelbundenhet under ett antal år, men, som synes, även sänkt ibland – påverkade av konjunkturella faktorer i innehaven? – och hur det går i år får vi väl se. (Bild från Investors hemsida.)

HM är andra största innehav i min portfölj och här ser det ju mer tveksamt ut. Man har legat på 9.75 i flera år, men magkänslan efter att ha läst en del rapportering det senaste året är nog att det finns en risk att man sänker utdelningen i år. Det blir i så fall ännu en stark signal som skvallrar om företagets problem, eftersom man aldrig sänkt utdelningen tidigare. Dessutom har resultatet per aktie har sjunkit i flera år och var 2017 nere på 9.78 och är nu, i tredje kvartalet 2018, nere på 7.92 per aktie i en nedåtgående trend som diagrammet ovan från Börsdata visar. Eller skyr ledningen en sänkning i så hög grad att man hellre lånar till en del av utdelningen (räntan är ju låg) och räknar med att man är tillbaka på högre resultat om något år?

Handelsbanken har ökat sin utdelning under ett antal år, kryddat med extrautdelningar (bild från Handelsbankens hemsida). Vi får väl se hur det går i år. Extrapolering är inte exakt förutsägelse (lika väl som att korrelation inte är kausalitet), men nog ser det ganska troligt ut med en fortsatt höjning?

Apple hamnar på plats fyra i listan över aktier som vi äger i familjens aktieportfölj. Företaget har delat ut 0.73 US dollars per kvartal, vilket var en höjning från föregående nivå som låg på 0.63. Jag är långsiktigt optimistisk vad det gäller Apple, jag bryr mig inte speciellt mycket om olika telefonmodellers försäljning utan jag ser ett hälsosamt konglomerat av hårdvara och mjukvara, av pryttlar och av medlemskap i ekosystem som kostar – iTunes/Apple Music och Appstore – men som upplevs vara prisvärda.

Plats fem: American Shipping Company. Utdelningen har sänkts den senaste tiden – vad händer i år?

Transalta Renewables är på plats summer sex i listan över innehav, och de delar för närvarande ut 0.0783 kanadensiska dollar per aktie och månad: ökning eller inte? Företaget har en historik med flera år av utdelningsökningar.

Marine Harvest är mitt innehav nummer sju. Jag gillar norsk lax, både som timlig njutning och som investering, och de har delat ut 2 och 60 norska kronor per aktie och kvartal den senaste tiden, viket är en sänkning från 3.40. Vad händer i år?

Northwest Healthcare Properties är på plats nummer åtta, företaget har varken ökat eller sänkt de senaste fem åren.

Tele2, plats nio, har köpt Comhem hem och en gissning på ett Tele2-forum har varit att man väljer att betala av på lån snarare än att höja utdelningen.

Ocean Yield, plats tio, är en aktie som direktavkastar 11.2 procent i dagsläget ... (Enligt uppgift på bolagets hemsida, medan uppgiften från Börsdata är 10.5. )Man har även höjt utdelningen i flera år. Man delar ut 6.19 per aktie och gör en vinst på 7.10 per aktie. Gissning: oförändrad eller kanske en liten höjning?

Decisive Dividend ligger på plats nummer elva i listan över innehav i familjens portfölj. Den delar ut 0.36 dollars per år vilket ger en direktavkastning på 9.3 procent.

På plats tolv återfinns Pegroco pref, som delar ut 9.50 kr per aktie. Tror nog att den kommer ligga kvar där.

Under Pegroco finns det ytterligare ett antal innehav, men jag tror jag avslutar den här genomgången vid plats tolv på listan för den här gången.

Överlag tror jag att de här aktierna kommer att även fortsättningsvis ge en förhållandevis god utdelning. Undantaget är väl HM, där det finns en risk för att utdelningen kommer att sänkas. Det skulle inte förvåna mig om aktiekurserna sjunker framöver och då blir utdelningen en viktig del av avkastningen. Just pengarna man fått via utdelningarna är ju en av få saker som pekar uppåt nu när jag loggar in och kollar på sammanställningar av ens sparande på Avanza.

De senaste inköpen

Den senaste månaden har inneburit en del inköp till portföljen. Jag har lagt till Main Street Capital bland mina aktier – ökad diversifiering, känns konkret. Här finns en genomgång av bolaget på Ruters investeringar (var tog den bloggen vägen? Inget inlägg på länge) som visar på företagets utdelningshistorik, förutsättningarna för den här lite speciella företagsformen och annan information.

Dessutom har jag ökat lite i Ocean Yield och HM och bestämde mig även för att delta i Saabs nyemission som jag funderade på tidigare.

Är HM Facit?

Från kneg till deg likställer HM med Facit. Där håller jag inte med. Folk kommer fortsätta köpa kläder och det skulle inte förvåna mig om Hennes även fortsättningsvis kommer kunna erbjuda bra och prisvärda kläder. Att branschen omvandlas så att en viss del kläder handlas på postorder istället för butik är inte alls att jämföra med den omvandling som Facits bransch var med om - från mekaniska räkneapparater och dito skrivmaskiner till elektroniska apparater - och som företaget inte klarade av.

Å andra sidan ligger jag med en förlust på HM (GAV är 243 kr) så Från kneg till deg kanske har en poäng. Likafullt har jag valt att behålla HM; hoppas på en återgång till plusnivåer innan det är dags att sälja, vilket förhoppningsvis inte blir förrän pensionsdags om 15-20 år. Företaget tjänar trots allt pengar, något som förhoppningsvis kan återspeglas i aktiepriset. Innehavet är i dagsläget knappt under 14 procent av hela portföljen.

Dessutom har aktien delat ut ganska bra med kontanter till portföljen under de år jag haft den, vilket täcker upp väsentliga delar av förlusten i aktievärde under samma tid.

Iran, USA, Israel och störningar i de globala transportkedjorna

Ett sätt att tillbringa en augustidag 2018 är att uppdatera sig om säkerhetsläget i Persiska viken och Röda havet. Det är förmodligen inte det bästa sättet att tillbringa en sådan sommardag. Men det är ett sätt.

Det tycks som om interna protester mot den iranska teokratin är starka för tillfället. Vidare är den iranska regimen intresserad av att visa tänderna utåt och planerar en marinövning som spärrar av Hormuzsundet. Dessutom varnar Israel för konsekvenserna av en eventuell Iranledd igenkorkning av farleder in i och ut ur Röda havet.

Vad blir nästa drag?

Den här typen av potentiella konfliker som skulle kunna störa flödet av varor är en av flera politiska risker som fäster vid ägandet av aktier i vissa företag, som exempelvis HM.

De senaste inköpen

Jag fyllde på i Marine Harvest, Northwest Healthcare, Spiltan aktiefond Småland, HM och Pegroco Invest. Småköp, en del av den regelbundna tillsynen av portföljen; influtna utdelningar och nysparande lassas in i aktier.

Vad gäller Northwest Healthcare kan man notera att Gustav på Gustavs Aktieblogg sålt av sitt innehav i det kanadensiska vårdbolaget. Han tycks gilla bolaget även fortsättningsvis men väljer att satsa på tillväxtbolag; försäljningen handlar alltså snarare om en omviktning av portföljens strategi, snarare än att det är något fel på bolaget.

Hmmmhh, intressant. Men jag väljer att ligga kvar i företaget, känner mig lite utdelningsorienterad och har väl inga direkta tillväxtbolag i väskan - förutom HM då, och det vet man ju hur det gick; jag har ett GAV på 243 i klädjätten.

Utdelningar 2018: facit

I december skrev jag ett inlägg om det kommande årets utdelningar för några av mina största innehav. Nu ser man resultaten.

Investor höjde, preci som man kunde misstänka i december, från 11 till 12 kr.

HM oförändrad utdelning 9:75 kr

Handelsbanken höjde från 5 till 5.50 samt lade ovanpå det en extrautdelning på 2 kronor, summa 7.50

Apple höjde från 0.63 dollar per kvartal till 0.73 dollar per kvartal.

Northwest Healthcare ligger oförändrat kvar på 0.8 dollar per år.

Tele 2 sänkte från 5.23 till 4 kronor.

En sänkning, två oförändrade och tre höjningar bland de sex största innehaven i min aktieportfölj. Helt OK.

De senaste inköpen

Jag köpte mer i American Shipping Company, Pegroco Invest och HM. Småslattar, men regelbundet sparande.

Konsumentkategorin som HM glömde

Jag är ganska exakt femtio år gammal och väger cirka dubbelt så många kilon. De där kilona trivselvikt gör att jag inte kan köpa byxor på HM vars chinos helt enkelt inte finns i mina storlekar.

Synd, för jag gillar att handla på HM. Deras skjortor - vita släta bomullskjortor och blårandiga i Oxfordvävt tyg - är stommen i garderobens skjortstång tillsammans med en räcka m/60-skjortor och under byxorna är det HMs boxershorts som gäller eftersom de är rymliga, luftiga och hållbara. Alltsammans dessutom billigt.

Men byxor funkar alltså inte på HM för en man med min kropp. Lösningen är dels second hand, en bra lösning på klädfrågan och i såväl Lund, Malmö som Göteborg har jag regelbundet köpt helt OK chinos med min gubbapassform för knappa hundralappen, dels Dressman.

Ja, jag handlar på Dressman.

I varje fall chinos. De har mina storlekar och här är det inte 32 i midjestorlek och störiga lappar som "skinny fit" och "slim fit" som möter ögonen när jag bläddrar uppgivet, nej, helt ärliga 38/30"-storlekar till OK pris.

Jag tror att HM hade kunnat tjäna en del pengar på kläder för medelålders män; som det är nu så är herrmodeavdelningarna alltför ofta snarare killmodeavdelningar; för tajta och för små storlekar.

Tre länkar

Framtidsinvesteringen skriver om en högutdelande kanadensisk tråkaktie med närmast monopolliknande marknadsposition; företaget tillverkar glasfiberull av returglas. Men risken är bland annat minskande glashantering i takt med att konsumenterna går över till bag in box, petflaskor och tetrapak.

Jag diskuterar Dr Martens med Micke Larsson och Stefan Thelenius i en kommentarstråd på den förstnämndes blogg. Sjyssta pjucks som funkar i många olika sammanhang, såväl på jobbet som privat.

Petrusko gillar Simon Blecher och länkar till dennes månadsrapport där SKF och ett köp i Telia diskuteras. Jag gillar också Blecher men är lite sugen på att höra hur han resonerar kring innehavet i HM: behåller han, säljer han, utökar han?

De senaste köpen

Jag ökade lite i Saab; säkerhet tror jag på på lång sikt, även om jag ogillar den låga utdelningen. Har vissa funderingar på att köpa något amerikanskt i sektorn och har börjat kolla lite på Boeing, Lockheed Martin och Raytheon utan att ha bestämt mig för någon, Saab känns bra än så länge. Gillar bland annat hur de blivit ett slags försvarskonglomerat med ubåtar, stridsflygplan, granatgevär, sjömålskanoner, sjömålsrobotar, luftvärnsrobotar, kommunikationssystem, simulatorer och annat: till lands, till sjöss, i luften.

Likaså ökades innehavet i Axfood - ibland gillar jag tråkaktier i sektorer som säljer vardagsprodukter som vi alla behöver - och Latour (investeringsbolag känns bra på sikt). Dessutom en liten påfyllning i American Shipping (utdelningen!) och HM (de tjänar trots allt pengar).

Automatisering av klädindustrin

Apropå automatisering i klädindustrin som jag skrivit om tidigare så kommer nu nyheter som visar på hur CAD, laserteknik och annan teknikutveckling gör tillverkning av jeans modernare.

En Bloombergartikel diskuterar hur nya tekniker minskar antalet manuella arbetsmoment som behövs för att skapa jeans som är snyggt slitna vilket kan ge större flexibilitet för företag som Levi's och minska klädbranschens utsatthet för politiskt motiverad kritik av arbetsförhållande i fabriker.

Se även den här videon:

Som ägare av HM-aktier är jag nyfiken på vad företaget gör i den här sektorn, eller om man bara köper färdiga kläder och behandlar tillverkningen som en svart låda som någon annan håller på med?

Har HM robotiserade Europabaserade helautomatiska fabriker för klädtillverkning inom tio år?

[via Slashdot]

Tillverkar HM och 3M produkter i kinesiska fängelser?

Peter Humphrey, som tillbringat två år i kinesiskt fängelse, berättar att han sett produktion utförd av fångar åt västerländska företag: 3M, HM och C&A. Läs mer (CNN)

En fördel med en industrialiseringsprocess inom textilbranschen är att man slipper sådana här problem. Om de nu är sanna.

Robotar och sömmerskor

Att sy kläder med robotar istället för sömmerskor är svårt, mycket svårare än att hantera metallbitar, även om det gjorts vissa framsteg som antyder att det kanske kommer storskalig robotiserad tillverkning av kläder inom en inte alltför avlägsen framtid.

Tänk: designers skickar filer till fabrikernas robotar som specificerar hur tröjorna, byxorna och kalsongerna skall se ut, och så tuggar maskinerna igång. CAD/CAM för textil, 3Dprinting för kläder. Kanske är vi där om ett eller annat decennium?

En historisk cirkel skulle slutas, givet Jacquardvävstolens kopplingar till datorhistorien.

Vad skulle det innebära för ett företag som HM om man kunde tillverka kläderna i robotiserade fabriker? Man skulle slippa lägga ut produktionen i en massa lågprisländer på andra sidan jordklotet för att istället ha fabrikerna närmare marknaderna: kortare ledtider. Man skulle slippa politiska risker förknippade med kritik mot arbetsförhållandena i låglöneländerna, slippa verka i vissa länder med skumma politiska system som kommunistdiktaturer - Kina, Vietnam - och man skulle slippa de politiska risker som ändå finns med global handel.

Men skulle HM starta egna fabriker? Eller köpa tjänsten av tillverkningsindustrier som specialiserar sig på robotiserad klädtillverkning? Företagets DNA är kanske mer av handelsmannaDNA än industridito.

Om det här blir verklighet kommer förstås konkurrenterna göra likadant. Kanske kan HM:s handelsmannatradition och designkunnande paras ihop med vad som ändå är en svensk paradgren - tillverkningsindustri med hög tekniknivå, industrikunnandet som finns i Volvo/SKF/ABB - för en intressant och Sverigebaserad mix.

Det vore en snygg gest om en sådan tillverkningsindustri förlades till Borås.