Från miljöpartisternas Sverige verkar man inte ha fått så mycket stöd, men det är intressant, tycker jag som gillar kärnkraft, att läsa om svensk kärnkraftsteknisk utveckling.
En obskyr populärkulturell referens för oss som tittade på TV på 1980-talet: en av personerna bakom Blykalla reaktorer AB är professorn i reaktorfysik på KTH, Janne Wallenius; han deltog i det då populära TV-programmet Kvitt eller dubbelt och kallades av media för "partikelJanne".
Däremot har den kostat en del i underhåll. Hur mycket? Vad kostar det att cykla? En överslagsberäkning fritt ur minnet av vad jag lagt på cykelreparationer genom åren:
sadel 200 kr x 2 = 400 kr
lager och drev bakhjul 500 kr
lampor 500 kr
reparation av framskärm 200 kr
stöd 200 kr
pedaler 300 kr
en punka varannat år: 7 x 100 kr = 700 kr
fyra nya däck: 4 x 150 kr = 650
lås 50 kr
olja 100 kr
kedja 3 x 250 = 750 kr
ringklocka 79 kr
Sammantaget 5 229 kr för femton-tjugo års cyklande. Ganska billigt ändå.
Det är alltså ganska många reparationer som gjorts, men jag är nöjd med cykeln. Som boendes i centrala Lund är cykel ett perfekt transportmedel, och kostnaden för att hålla igång just den cykeln summerar till en helt OK nivå.
Well, well, jag försökte åtminstone ett tag och en god bieffekt är att jag fyllde på hemmets reparationspryttlar med just en flaska Loctite.
Myntaren pekar på valutafluktuationer och kronans möjliga försvagning gentemot euron och dollarn. De senaste åren har en del av min investeringsstrategi varit att diversifiera och att då inte bara sprida pengarna till olika branscher men också en del utanför Sverige. Tittar jag på listan över mina största innehav är innehav 1-3 svenska (här i dessa tre ligger 37 % av totala portföljens värde), plats 4 USA, 5 och 6 Kanada, 7 och Norge, 9 Sverige, 10 Norge, 11 Kanada och så vidare. Skall man följa Myntarens spaning kanske det vore bra att fortsätta köpa icke-svenska aktier.
Svenskan skriver om kompetensutvisningarna:
I en ny rapport från den politiskt obundna stiftelsen Diversify svarar mer än två tredjedelar av nära 600 hundra intervjuade att de inte skulle rekommendera andra utländska medborgare att arbeta i Sverige. Undersökningen har genomförts bland personer som drabbats av kompetensutvisningar. Nära hälften av respondenterna arbetar inom it- och databranschen.Se mina tidigare inlägg i ämnet här.
Men det dyker upp utsagor om företaget mest hela tiden, jag läser dessa ibland eftersom det är det näst största innehavet i portföljen – med ett inköpspris på 242 kronor ligger jag ganska rejält back, men har valt att stanna kvar, kanske för att jag hoppas på något slags vändning, vad vet jag. Förmodligen har jag gift mig med aktien på ett ohälsosamt vis.
I varje fall. Här är två ganska positiva (allt är som bekant relativt) åsikter som läses mot bakgrund av en HMkritisk klagokör:
Jag höll inte på med aktier eller sparande på 1990-talet, så namnet Sven-Olof Johansson har inte riktigt den klangen för mig som det har för andra. Men jag fattar ju att han är något av en investerarprofil, och i en ganska lång intervju berättar han för Svenskan att han köpt på sig ganska mycket HM-aktier och han är positiv:
H&M har en konkurrensfördel, a-läge på många butiker och en outnyttjad potential inom e-handel menar han. Sven-Olof Johansson delar inte heller synen att familjen Perssons engagemang och makt via vd posten och ordförandeposten skapar problem.– Jag ser det som ett av skälen till att jag investerade. Det är ett familjeföretag men en lång investeringshorisont.
Lundaluppen är också försiktigt positiv.
Jag känner mig lite purken på det här daltandet med bolånetagare. Inte så att jag vill bli kritisk på Micke Larssonska nivåer, men lite vill jag allt gnälla. Bear with me.
Det är ändå vuxna människor som tagit de här lånen. Dagens räntor är mycket lägre än vad de var för bara några år sedan.
Antingen har de som tagit bolånen tagit med detta i beräkningen och sagt till sig själva att givet förväntade inkomster och avgift till föreningen tar man ett lån där man skulle klara av räntor på låt oss säga 6 %; de kommer alltså klara ett ränteläge som liknar det vi hade för inte så länge sedan.
Eller så har de inte den bufferten i kalkylerna och har alltså överkonsumerat boende.
Man kan fundera över det här med att överkonsumera boende. Vad är det som driver fram detta beteende? Har bostad ersatt bildning, akademisk utbildning och finkulturella kompetenser som statusmarkör för den svenska medelklassen?
Det vore smidigt att lite sådär spontant kunna skriva inlägg när man är borta från tangentbordet. Blogger på Safari i iPhone är inte någon vidare bra upplevelse.
Har någon bland läsekretsen ett tips? Chrome för iOS? Eller finns det någon altenativ app om man vill uppdatera en blogg på Bloggerplattformen från iPhone?
De senaste inköpen: Ocean Yield, Decisive Dividend Corp., Hemfosa fastigheter och Saab. Shipping, tillverkningsindustri, samhällsfastigheter och vapen – vad säger det om min syn på världen; inga risktagningar direkt, men inte så feg att jag stoppar pengarna i något slags räntemadrass eller guldsarkofag?
Ämnet dök upp för mig nyligen när Marine Harvest bytte namn till ... Mowi. Företaget är ett av de större innehaven jag har och under flera år har jag intresserat mig för den norska laxodlingsbranschen, och även om jag äger aktier i flera av dessa företag är det Marine Harvest jag valt att satsa mest på. Och nu har de alltså bytt namn till Mowi. Marine Harvest är väl ett OK namn men Mowi är sämre. Det spelar ingen roll att namnet användes av företaget en gång i tiden, det är fortfarande sämre än Marine Harvest.
Tycker jag.
Lagningen av sulan på mina Dr Martens som jag skrev om för ett par tre veckor sedan håller fortfarande. Yeah!
Tvättmaskinen tömde dåligt, eller knappast alls; det blev ett slags mikroöversvämning på badrumsgolvet när utloppet från tvättmaskinen kloggade igen. Några minuters googlande och jag hade via ett forum av typen vi villaägare eller möjligtvis familjelivsdebattörer (forum som kan innehålla mängder med tips om vardagslivets praktikaliteter) hittat en möjlig anledning: vattenlåset i röret bort från tvättmaskinen kunde vara fyllt med navelludd ludd från kläder, vilket åtgärdas med en demontering och rengörning av sagda rör. Sagt och gjort, jag identifierade och demonterade vattenlåset och fann mycket riktigt en faslig massa ansamlat ludd: eftersom jag bryr mig om känsliga tittare och läsare så undanhåller jag er bilder som illustrerar snusket. Med mina bara händer gröpte jag ur geggan och monterade ihop allting ingen, varpå tvättmaskinen här uppe i lägenheten fungerar felfritt. Veckans hjälte borde min fru tycka, eller hur?
Lagning och underhåll funkar!
Nu har, och det är detta som är nyheten i pressmeddelandet, Stora Enso anslutit sig och bygger nu en provanläggning i mer industriell skala. Man skalar upp, går från labb till fabrik. Man undrar när de första tygerna kommer ut på marknaden?
Hmmm, kan kanske vara något på lite sikt. Här finns en miljöaspekt, men även kanske en potential att skaffa fram alternativ till bomull som skeppats från andra sidan jordklotet. Jag gillar tillverkningsindustri, och ser det som spännande om HM skulle röra sig mer i riktning mot tillverkning i industriella former.
Och kopplingen till IKEA? De samarbetar tillsammans i ett uppfinnarbolag centrerat kring en kemist samtidigt som IKEAsfären avancerat till plats elva på HMs ägarlista. Finns här något strategiskt tänkande i bakgrunden eller är det bara en slump att två stora företagsimperier interagerar lite grand samtidigt inom såväl teknikutveckling som ägande?
Apple hamnar på plats fyra i listan över aktier som vi äger i familjens aktieportfölj. Företaget har delat ut 0.73 US dollars per kvartal, vilket var en höjning från föregående nivå som låg på 0.63. Jag är långsiktigt optimistisk vad det gäller Apple, jag bryr mig inte speciellt mycket om olika telefonmodellers försäljning utan jag ser ett hälsosamt konglomerat av hårdvara och mjukvara, av pryttlar och av medlemskap i ekosystem som kostar – iTunes/Apple Music och Appstore – men som upplevs vara prisvärda.
Transalta Renewables är på plats summer sex i listan över innehav, och de delar för närvarande ut 0.0783 kanadensiska dollar per aktie och månad: ökning eller inte? Företaget har en historik med flera år av utdelningsökningar.
Marine Harvest är mitt innehav nummer sju. Jag gillar norsk lax, både som timlig njutning och som investering, och de har delat ut 2 och 60 norska kronor per aktie och kvartal den senaste tiden, viket är en sänkning från 3.40. Vad händer i år?
Northwest Healthcare Properties är på plats nummer åtta, företaget har varken ökat eller sänkt de senaste fem åren.
Tele2, plats nio, har köpt Comhem hem och en gissning på ett Tele2-forum har varit att man väljer att betala av på lån snarare än att höja utdelningen.
Ocean Yield, plats tio, är en aktie som direktavkastar 11.2 procent i dagsläget ... (Enligt uppgift på bolagets hemsida, medan uppgiften från Börsdata är 10.5. )Man har även höjt utdelningen i flera år. Man delar ut 6.19 per aktie och gör en vinst på 7.10 per aktie. Gissning: oförändrad eller kanske en liten höjning?
Decisive Dividend ligger på plats nummer elva i listan över innehav i familjens portfölj. Den delar ut 0.36 dollars per år vilket ger en direktavkastning på 9.3 procent.
På plats tolv återfinns Pegroco pref, som delar ut 9.50 kr per aktie. Tror nog att den kommer ligga kvar där.
Under Pegroco finns det ytterligare ett antal innehav, men jag tror jag avslutar den här genomgången vid plats tolv på listan för den här gången.
Överlag tror jag att de här aktierna kommer att även fortsättningsvis ge en förhållandevis god utdelning. Undantaget är väl HM, där det finns en risk för att utdelningen kommer att sänkas. Det skulle inte förvåna mig om aktiekurserna sjunker framöver och då blir utdelningen en viktig del av avkastningen. Just pengarna man fått via utdelningarna är ju en av få saker som pekar uppåt nu när jag loggar in och kollar på sammanställningar av ens sparande på Avanza.
Dessutom har jag ökat lite i Ocean Yield och HM och bestämde mig även för att delta i Saabs nyemission som jag funderade på tidigare.
Bra 2018-retrospektiv av Stefan Thelenius.
Ett kul inlägg på Lundaluppen som driver gäck med några olika idealtypiska investeringsstilar - det lättar upp med lite humor i den annars så allvarliga och lite tråkiga ekonomiochsparochaktiebloggosfären.
Har du mycket julmat kvar i kylen och börjar leta efter alternativa sätt att göra något ätbart av det hela? Skicka allt in i ett slags neuralt nätverk som kommer på oanade kombinationer ... BBC-artikeln i ämnet är förstås orienterad efter ett anglosaxiskt mellandagskylskåp (kalkon istället för skinka) men idén är inte helt oäven. (Via Slashdot.)
Petrusko tror att börsen kommer fortsätta nedåt i den nära framtiden. Jag har ingen åsikt i frågan, tror nog att vederbörande har rätt, men det avskräcker inte mig från att sätta en del av det månatliga sparandet på börsen (vid sidan av amortering och buffert (vilket behövs efter julhelgen)). På något sätt tror jag att en nedgång under hösten-vintern 2018 och kanske hela 2019 i det stora hela inte gör så mycket, om det nu är pengar som jag sparar på lång sikt. Jag köper utdelning och får utdelning och försöker inte tajma marknaden genom att gå in och ut ur den.
