John Hassler, Stefan Ingves och räntan

John Hassler förgyllde frukosten i morse (Svenskan på papper och starkt kaffe är en ritual sedan 1980-talet för mig) i en artikel där några experter får kommentera Riksbanken:

Du får ställa en fråga till Stefan Ingves – vilken blir det?

– Det är uppenbarligen svårt att få upp inflationen med hjälp av styrräntan. Med mer "okonventionella" metoder är det dock inga problem. Ekonomiskt rätt inkompetenta personer som Chaves, Mugabe och Erdogan har inte haft några problem att få upp inflationen i stort sett hur högt som helst. Om vi bedömer att okonventionella metoder måste användas också här -- vilken är din favorit?

Jag har dålig koll på ekonomer – bland mina ganska många akademiska poäng finns inte en enda i något ekonomiämne – så jag vet inte något om John Hassler. Men denne nationalekonom verkar ju vara en vettig figur. Jag har flera gånger försökt fråga ekonomiskt insatta vänner om varför man vill ha inflation, och fortfarande inte fått något vettigt svar.

Hassler känns rätt. Pluspoäng för hemsidans lite punkiga design.

Feldt: höj räntan

Kjell-Olof Feldt tycker att man bör höja reporäntan från dagens -0.5 till åtminstone noll. Till de argument han anför kan även läggas ett pensionargument.

Den sköna känslan i att inte ha ett högt bolån

I vår familj har vi ett ganska lågt bolån: vårt lån är på cirka 30 procent av marknadspriset.

Dit har vi kommit med en kombination av tur och hårt arbete. Det tursamma är kopplat till timing; vi köpte under andra hälften av 1990-talet, då vi lånade 100 procent, och sedan har priserna gått upp kraftigt, medan det arbetssamma är kopplat till att vi jobbat på med såväl månadsvis amortering per autogiro som ganska stora extraamorteringar. Vi sparar helt enkelt undan pengar till lägenheten varje månad, och om inga vitvaror gått sönder eller dylikt den senaste tiden blir det möjligt att göra en extraamortering.

Dessutom har vi av olika skäl varit något återhållsamma vad gäller konsumtion av bostad. Vi har bott ganska smått helt enkelt. Trångt men trevligt och centralt.

Eftersom jag haft bolån i slutet av 1990-talet så har jag upplevt väsentligt högre räntor än idag. Och det som en gång har funnits kan mycket väl komma igen. Denna sanning om historien gäller även för bolån. Det skulle inte alls förvåna mig om det om några år kostar betydligt mer i nominell ränta att låna till bostaden än vad det gör idag.

Det är förstås inte bara jag som tänker så. Henry Ohlsson, vice Riksbankschef tänker så. Han tänker sig ett ränteläge fyra gånger högre än dagens ränta.

Det känns ganska skönt att inte ha för högt bolån.

Uppföljning av februari månads spartips

Efter att ha summerat antalet streck på sopplistan - den statistik över antalet soppluncher som utgör februari månads sparknep - så kommer här resultatet: 7 soppluncher, en besparing på 245 kronor jämfört med den ordinarie maten på jobbluncherna med kollegorna.

Pengarna är insatta på Avanza. Om de avkastar 10 procent per år kommer de att ha förräntat sig till 1813 kronor om 21 år, när jag är 70 år gammal. Ränta på ränta rular!

Det bör bli ett antal goda luncher då, om jag fortfarande lever och har hälsan vid 70 års ålder.

I och för sig vet man ju inte vad luncher kommer att kosta om 21 år. Om Stefan Ingves med flera får som de vill och får riktig fart på inflationen så kanske luncherna är jättedyra om 21 år. Kan någon förresten förklara för mig varför det skulle vara bra med inflation och varför Riksbanken aktivt försöker skapa inflation?