Jag har inget problem med Avanza

Myntaren klagar på Avanza: "För mycket woke och för dålig tillgänglighet på plattformen". Jag håller inte med.

Brookfield Renewable Partners: en av flera aktier som inte går att köpa på Avanza efter 18 april

I går eftermiddag skickade Avanza ut ett meddelande om aktier som inte längre går att köpa av diverse redovisningsrelaterade skäl (jag orkar inte riktigt sätta mig in i varför). Från och med den 18 april är det alltså köpstopp. Det gäller nordamerikanska aktier och en aktie på den inte alltför långa listan är av intresse för mig i dagsläget: Brookfield Renewable Partners.

Lagom till att jag bestämt mig för att börja bygga en position (vilket tramsigt uttryck, förresten!) i aktien så tycks det alltså bli omöjligt att fortsätta göra detta.

Attans.

Jag har redan gjort ett inköp i aktien. Jag har omkring två veckor på mig att eventuellt köpa fler aktier, innan köpstoppet slår till den 18 april.

Om det åtminstone hade varit efter den 25, så hade jag kunnat använda nästa månadslöns nysparande för att köpa.

Hmmmhh. Jag har börjat smida på en liten plan. Först tänkte jag sälja av delar av mina större innehav – kapa en tio tusen kronor från Investorinnehavet, kanske – men det känns inte riktigt rätt. Jag vet, känslor och allt det där, men vem har sagt att investeringar i aktier är en exakt vetenskap?

Så jag har börjat spåna på en alternativ taktik för en eventuell tvåveckorsräd in i Brookfield Renewable Partners. Jag går igenom mina innehav på jakt efter aktier där jag har ett smärre innehav relativt sett den övriga portföljen (det finns ganska många sådana aktier), kollar efter aktier som har ökat ganska bra sedan jag köpte och som dessutom har en lägre direktavkastning än vad jag får i Brookfield Renewable Partners.

Då får jag fram exempelvis småinnehav i Swedish Match, som har gått 67 % sedan inköp; Nyfosa, som har gått 45 % sedan inköp; Castellum, som ligger 40 % plus.

Säljer jag dessa tre och köper Brookfield Renewable Partners för pengarna, så blir det i runda slängar vad jag brukar nyspara efter den 25 varje månad. De tre svenskarna på listan kan jag ju sedan köpa tillbaka för nysparandet.

Det finns förstås fler potentiella aktier som kan bli aktuella i den här processen. Men låt oss stanna vid denna trio för tillfället.

Egentligen gillar jag inte att ta sådana här beslut med den här typen av utifrån påtvingad deadline, och jag gillar inte heller den här lite tradingliknande situationen, det är liksom inte min stil att skyffla mellan aktier i portföljen, jag är snarare en sparare som köper aktier och sitter och tittar på dem utan att röra.

Nedskrivning av kapital i American Shipping Company

Noterade att ett av innehaven - American Shipping Company - protokollförs på ett lite märkligt sätt i mitt Avanzakonto. De senaste två utdelningarna kallas för "nedskrivning av kapital" och förtecknas som värdepapperstransaktioner/sälj, medan utdelningarna dessförinnan noterats under just utdelningar.

Är lite undrande - varför?

NNAva

I dessa nyårstider verkar många sparare vara intresserade av att se över utvecklingen i portföljen; så även jag. I år har jag haft stor hjälp av NNAva, ett verktyg utvecklat av Lilla ekonomen.

Rekommenderas.

Verktyget är jättebra. Varför erbjuder inte Avanza något liknande? De borde köpa kodpaketet av Lilla ekonomen.

Utländsk källskatt

I augusti 2015 betalade jag för första gången utländsk källskatt från min kapitalförsäkring hos Avanza och sedan dess har det blivit en del, även om det inte är några stora summor, som dragits för att täcka utdelningarna till de utländska aktier jag äger.

Jag är lite nyfiken på när de här pengarna kommer att betalas tillbaka. Såhär skriver företaget på sin hemsida:

Du kan själv inte söka avräkning för utländsk källskatt då en kapitalförsäkring ägs av Avanza Pension. Vi söker därför avräkning åt våra kunder och skatt som är betald under 2016 kan vi söka avdrag mot den avkastningsskatt som betalats in 2017. Vi deklarerar sedan denna under 2018 och behöver sedan invänta på slutskattebeskedet. Förhoppningsvis så godkänns vår avräkning och vi kan då påbörja återbetalningen i början på 2019.

Jag tolkar det som att jag från och med början av 2018 kommer att börja få tillbaka, fortlöpande, den utländska källskatten som dragits på utdelningarna från de utländska aktieinnehaven som trillat in på mitt konto.

Exponering mot andra marknader

Pengaregnet skriver ett intressant inlägg om diversifiering och att en del av diversifieringen är att man öppnar sig mot olika marknader och valutor. Vederbörande tar även upp svårigheten att hitta vissa länders aktier på ett smidigare sätt än med telefonorder, något jag också funderat över ibland. Varför är inte tyska och franska aktier en knapptryckning bort, när man når amerikanska, kanadensiska och norska med flera börser så enkelt via Avanza?

Det finns ju till exempel brittiska bolag som är noterade i New York, vilket gör att man kan få viss spridning den vägen.

G4S och dansk källskatt

Jag har ett mycket litet innehav i G4S, en aktie som gått ganska bra den senaste tiden. Men hur blir det med utdelningen och utländsk källskatt? Framtida frihet har gjort en fin insats för att bringa klarhet i och sprida kunskap om hur man går tillväga för att få tillbaka dansk källskatt om man, som jag, sparar i kapitalförsäkring hos Avanza.

Jag har ingen lust att lägga en massa tid på att kommunicera med det danska skatteverket; inte heller lockar det mig att öppna ett konto hos Nordnet bara för att jag har några danska aktier. Kanske dags att avveckla detta innehav? Aktien har gått ganska bra på den korta tid jag haft den och jag kan hitta exponering mot säkerhetssektorn på annat håll.

För säkerhet är något jag tror på. Ungefär på samma sätt resonerade min fru och jag härom året när vi hade Axis under ett tag innan Canon lade sitt bud på företaget.

Lars Wilderäng i Kanada, Avanzas statistik och utdelningssparande

Lars Wilderäng har Northwest Healthcare Properties och en del andra, icke specificerade, kanadensiska REIT-er i portföljen. Hade varit intressant att veta vilka. Kom igen, herr Wilderäng, #visaportföljen! (För övrigt ett uppskattat återvändande till aktiebloggande hos Wilderängs blogg, som ju den senaste tiden inte handlat så mycket om aktiemarknaden som tidigare.) Dessutom kommenterar han ökningen hos högutdelarna, som han ser som sammanhängande med lågräntepolitiken. Denna lär ha ett slut: "Förr eller senare spricker förstås obligationsbubblan, dvs nollräntepolitiken når vägs ände och marknadsräntorna skjuter iväg. Då rasar förstås högutdelarna ändå." Intressant och något att tänka på när man köper aktier de närmaste åren.

*

Ibland går jag in på mitt Avanzakonto för att kolla olika saker. Idag skulle jag vilka utdelningar som flutit in på kontot sedan årsskiftet. Döm om min förvåning när det visade sig vara omöjligt att få fram detta! Jag tycker det är rätt så märkligt att den uppgiften inte går att få fram utan man måste, utan förklaring om varför, vänta ett helt dygn innan det syns. Så brukar det inte vara på Avanza. Varför är det så nu?

*

"Målet med min portfölj är inte totalvärdet utan jag vill att utdelningarna ska öka över tiden" skriver Daniel Dikström i en reflektion över hur han utdelningssparar och jag kan bara hålla med. Totalvärdets bidrag till värdeökningen blir intressant först när man säljer av det hela, och det är - hoppas jag - flera år in i framtiden. Olika tidsskalor, helt enkelt: istället för att titta på det dagligen fluktuerande totalvärdet på Avanzakontot så tittar jag på hur utdelningarna rullar in. Men det är, som Stefan Thelenius skriver, svårt att koppla bort beteendet med att gå in och kolla portföljvärdet ofta. Tycker i varje fall jag.

En märklig begränsning i Avanzas nättjänst

Ibland gör jag bevakningslistor på mitt Avanzakonto. Av någon anledning är data för aktier från USA och Kanada meningslösa på sådana listor - där saknas information om direktavkastning och andra nyckeldata - medan svenska, norska, finska aktier har en full uppsättning. Och problemet finns inte bara på bevakningslistorna. När man klickar på en nordamerikansk aktie på Avanza kommer man till en sida som bland annat saknar information om utdelning.

Varför? Är det likadant på Nordnet?

Digitala verktyg för utdelningsinvesterare: vad gör Avanza och Nordnet?

Utdelningsinvestering är säsongens mode.

I varje fall i den del av aktiebloggosfären som jag följer tycker jag begrepp som direktavkastning, yield on cost (vad det nu heter på svenska - avkastning per betald krona?), utdelningsökning och liknande är ofta förekommande. Men inte bara bland bloggarna, nyligen uppmärksammade ju DN utdelningsinvesteringar i allmänhet och Stefan Thelenius i synnerhet.

Själv började jag spara mer regelbundet i aktier för 5-6 år sedan (dessutom har jag haft kortare tider då jag sparat i aktier, men det är länge sedan; jag har till och med ägt pappersaktier på det glada 1980-talet, minns speciellt innehavet av Nordström & Thulin). Till en början tänkte jag väl inte så mycket på utdelningarna utan tittade mest på hur aktiens värde gick upp eller ner. Men sedan en tid är det just utdelningarna som jag blivit mer intresserad av.

Och när man börjar tänka på utdelningar vill man hålla koll på siffrorna på vissa sätt. Därför har jag testat sagde Thelenius fina verktyg för att hålla koll på en bred utdelningsportfölj. En god insats av Thelenius!

Vad som dock förvånar mig lite är att inte Avanza har liknande funktioner inbyggda när man loggar in och kollar på sin portfölj. En lite märklig brist, givet det fokus det finns på vissa håll på utdelningssparande. Hur det är med Nordnet vet jag inte.

Månadens besparing

Det finns alltid något att spara in på.

Jag är sannerligen ingen supersparare, långt ifrån någon gnosjögnetare som i småländsk iver ackumulerar femöring på femöring genom att leva snålt. Som trebarnsfar med ett yrke som tar mycket av min tid så äter jag lunch ute då och då, jag kunde bli mycket bättre på att laga lunchlådor och jag har inga problem att lägga en massa pengar på saker som tidskriftsprenumerationer och bokinköp.

Men jag vill göra något åt utgifterna. Observera att jag inte vill bli som en del ekonomibloggare som lyckas sätta av 18 000 i månaden till aktiesparande genom att äta nudlar varje dag. Det skulle inte funka i vårt fempersonershushåll.

Men vissa grejer kanske man kan göra.

För att det skall funka måste det finnas en morot; besparingarna skall inte gå in i den allmänna spaghettiköpsekonomin. Nej, om jag gör en distinkt besparing och den på ett synligt sätt manifesteras i ett tillskott till Avanzasparandet så ser jag ju att det gör skillnad.

Så därför tänkte jag försöka göra en besparingsåtgärd per månad. Får se hur många månader jag klarar av att hitta besparingar i vardagen.

Sådana besparingsåtgärder kan vara såväl enstaka grejer - jag avstår från att köpa något dyrt utan väljer ett billigare alternativ - som återkommande utgifter. De sistnämnda är kanske de viktigaste eftersom de taxerar - bokstavligen taxerar, som en obönhörlig beskattning - lönekontot månad in och månad ut.

Ibland känns det som om just sådana månatliga automatiska betalningar är en stor del av de utgifter man har. Konsumentekonomi 2016 handlar mycket om att binda upp kunder till sig med månatliga taxeringar.

Så idag började jag med en sådan enkel besparing. Eller rättare sagt två. Jag har upptäckt att jag är dubbelförsäkrad. En inkomstbortfallsförsäkring som kompletterar a-kassan och gör att jag verkligen skulle komma upp i 80 % av min inkomst om jag blir arbetslös ingår sedan en tid i min fackavgift. Därför behövs inte längre den extraförsäkring jag tecknade för några år sedan. Försäkringen sades därför upp. Besparing: 285 kronor per månad.

Dessutom ändrade jag två mobilräkningar från pappersfaktura till autogiro. (Varför har jag inte gjort detta tidigare?) Besparing: 2 x 35 kronor.

Sammanlagt alltså 355 kronor. Gick in på Avanzakontot och ökade upp det månatliga autogirosparandet med dessa 355. Kändes förstås gött. På ett år blir det 4260.

Det som retar mig är att jag borde ha gjort detta tidigare. Vilket får mig att inse att det borde finnas fler besparingsåtgärder att göra.

Vad som kommer härnäst vet jag inte. Vi får som sagt se hur länge det här experimentet håller. Men mat är ju en grej jag borde titta lite närmare på. Jag gillar ärtsoppa och stekt strömming, billig husmanskost. Där finns det mycket att göra på besparingssidan, mat är en stor del av utgifterna och därför tycker jag det är lovande att till exempel bloggaren Chansar mest har börjat ta upp matlagning och konkreta recepttips. Mer sånt!