Om framtiden är svårt att sia. Vad händer med AMSC ASA, till exempel?
En sak är jag emellertid säker på: jag vill önska alla mina läsare ett Gott Nytt År!
Om framtiden är svårt att sia. Vad händer med AMSC ASA, till exempel?
En sak är jag emellertid säker på: jag vill önska alla mina läsare ett Gott Nytt År!
Men likafullt är jag glad över att utdelningarna ökar. Jag kommer nog aldrig att nå en nivå där mängden utdelningar kommer täcka alla mina utgifter – jag jagar inte FIRE utan det goda livet – men är ändå nöjd över att pengarna fortsätter att trilla in. Om jag skulle bli allvarligt sjuk eller pensionär kommer de här pengarna ge viss support för det goda livet.
Det är en fråga som jag ibland funderar över. Runt åtta procent kanske är ett riktmärke, som jag skrivit om i ett tidigare inlägg. Och nu pratar jag inte om mitt nybörjarmisstag för dryga tiotalet år sedan, då bolagsrisken var mitt eget fel: jag köpte helt enkelt för många aktier i ett och samma bolag (HM) och tänkte väl att det var läge att diversifiera senare.
Helt fel upptäckte jag, och började för nu ganska många år sedan köpa aktier i andra bolag och i andra ekonomier än den svenska.
Nej, nu är snarare problemet att bolagsrisken kommer sig av att ett av innehaven har gått väldigt bra. Apple har varit mitt största innehav, och den har tuffat på bra. 49 % har den ökat i värde i år, och idag stod den för 16 % av portföljens värde.
Det tycker jag är för mycket, för stor andel. Jag tror fortfarande på Apple – och egentligen är jag en köp-och-behåll-investerare – men någonstans där börjar det kännas lite för tungt. Ett enda företag som har gått upp 49 % på ett år skulle kunna gå ner ganska mycket också. Hur hanterar aktiemarknaden Tim Cooks successionsplaner och kanske än viktigare: hur kan man fortsätta att vara det innovativa företag man varit, hur undviker man att förvandlas till IBM? Det gick ju bra i övergången Jobs-till-Cook, men hur går det nästa gång?
Och här pratar vi inte om ett investmentbolag som Investor, som ju egentligen är som en fond med företag verksamma i flera sektorer av ekonomin, eller just en fond.
Visst: det finns viss diversifiering i Apple. Mobiltelefoner, laptops, desktops, tjänster, klockor – men ändå inte lika brett som Investor.
Dags att minska lite. Därav dagens aktieaffär: jag sålde av en del av Apple och pytsade in pengarna i andra aktier.
Det är inte fråga om någon dramatisk försäljning: Apple är nu 13 % istället för 16 %. Vi får se vad som händer.
Stefan Thelenius har använt den välfunna metaforen Särimner för att beskriva aktier som ökar väldigt mycket och därmed för egen maskin skapar ett slags dissonans i portföljen, en övervikt för en aktie. Han har löst det med att skala av, som han säger, delar av hans portföljs Särimner (Nvidia).
Allså: jag sålde en del Appleaktier för långt mycket mer än vad de köptes för (men aktien är alltså fortfarande en stor del av min portfölj). Istället köpte jag följande aktier:
Idag innehåller den 64 aktier, tre fonder och fyra börshandlade fonder: sammanlagt 71 värdepapper. Och Apple är fortfarande stort men inte riktigt lika stort som tidigare.
"EU lägger sig i alldeles för många frågor och har dessutom blivit en gigantisk byråkratisk koloss." Efter mycket vacklande har Money Cowboy bestämt sig för att vederbörande tycker att Sverige borde gå ur EU. Jag har alltid varit för svenskt medlemskap i EU, eller EG som det hette när jag blev politiskt medveten, och jag röstade ja 2003 för att införa euron som valuta i Sverige. Dessa åsikter har jag fortfarande. Tillsammans med bland andra Christer Gardell.
Daniel investerar kikar på Cliens Small Micro Cap, som är "en aktivt förvaltad aktiefond som är inriktad mot små bolag i Norden med tonvikt på Sverige." Tja, kanske det vore något i den närmaste tidens köp för mig, som siktar på diversifiering? Fast jag är nog mer inne på att fortsätta köpa andra länder än Sverige. Däri ligger kanske den stora diversifieringpotentialen. Det är så mycket annat i min privatekonomi som handlar om Sverige, svensk marknad, svenska politikers beslut, så att ha en del av sina pengar utanför den skandinaviska halvön känns rätt. Min portfölj är redan till åtminstone hälften utanför sagda halvö, vilket känns bra.
I dagsläget har jag 61 aktier, tre fonder och fyra börshandlade fonder: 68 värdepapper, att jämföras med 62 den 8 november. Diversifiering.
Kvar finns ett fartyg: Normand Maximus som levererades 2016 och som är i kategorin subsea/construction; den är uthyrd till slutet av 2027 med eventuell förlängning.
Självklart föll aktien med utdelningen, men sedan har den studsat tillbaka. Helt OK tycker jag, förstås, eftersom jag inte sålt av några aktier och alltså med glädje har tagit emot jätteutdelningen som ju var ett slags engångsgrej när man sålde av den amerikanska fartygsrörelsen. Och då undrar jag: varför studsar aktien tillbaka upp? Företaget har ju bara ett fartyg – vad skall de tjäna pengar på i framtiden? Någon eller några vet säkert något, och fortsätter att köpa aktier av det skälet. Eller?
Jag har ingen insyn, men jag är nyfiken på vad som egentligen händer i företaget.
Vederbörande har rätt, det känns lite som att aktiebloggandet är lite lugnare idag än för x antal år sedan. Men det kan ju ändras.
Egentligen har jag den frågan mest hela tiden, eftersom det varje månad trillar in flera utdelningar, låt vara mindre än den från the company formerly known as American Shipping.
Vad ska jag köpa för något? Jag har letat bland mina innehav, klurat och klurat och långsamt men säkert kommit till något slags insikt om att ... fortsätta diversifiera.
I dagsläget har jag 58 aktier och fyra fonder i min portfölj. 62 stycken alltså. Jag tänker att istället för att fundera över vilken av dessa 62 innehav som ska fyllas på varje gång det blir läge att köpa aktier, så borde jag nyköpa: varför nöja sig med 62 innehav?
Här är jag ännu en gång inspirerad av en av mina förebilder i aktie- och investerarbloggosfären: Northernlightsinvestment. Vederbörande skriver konsekvent bra inlägg, och nu hittade jag fram till ett mycket läsvärt inlägg som publicerades för ganska exakt ett år sedan (som jag hittade via det här inlägget). Budskapet är: släpp illusionen om kontroll, skaffa en faslig massa innehav. Närmare bestämt 219 innehav, som var fallet då Northernlightsinvestment skrev sitt inlägg.
Vad är väl 62 mot 219, tänker jag nu. Varför fundera så mycket på vilket av mina innehav som jag ska lägga in pengar i varje månad, när jag istället kan hitta nya aktier till min portfölj.
Sagt och gjort: de närmaste månaderna ska jag försöka köpa på mig nya innehav.
Frågan är bara vad jag ska köpa, hur jag hittar köpkandidater?
Vi får se. Men ett mål är att jag ska ha fler än 62 innehav vid nyår.
Trots detta väljer svenska politiker, inklusive vårt eget parti, att ställa sig i unionens periferi och att utesluta Sverige från EU:s inre klubb, eurosamarbetet. I höst, när frågan ska debatteras på Centerpartiets partistämma, är det hög tid för partiet att ta sitt förnuft till fånga och ta ställning för att införa euron i Sverige.Det är sent. Tjugo år för sent. Men bättre sent än aldrig.
Petrusko reflekterar över att Allison Kirkby lämnar Telia och att det från ett aktieägarperspektiv inte ser så bra ut. Jag följer inte Telia och äger inte aktier i företaget; däremot i Tele2, och det kanske är av visst intresse att en sådan stor del av branschen som Telia tycks ha problem.
Två månadslöner diskuterar hur man väljer aktier och tipsar då om sajten Börsdata och något slags investerarens sunda förnuft:
Ett bolag ska inte visa minus resultat över längre period, försäljning ska stiga, vinst ska stiga och vinst per aktie ska stiga. Någon kvartal med noll vinst eller minus resultat kan man godkänna om det finns tydlig orsak till varför, annars inte.Ligger mycket i det.
Northern Lights Investment köper General Mills. Hmmmh, kanske något att fundera över framöver. Jag har trä, tillverkning, shipping, apparater (Apple) och nätverk (Tele2", laxodling och en del annat i min portfölj. Men den där typen av skafferiprodukter har jag inte.