Det är ju alldeles för få aktier. Jag ångrar varken HM, Investor eller SHB utan ligger gärna kvar där men den närmaste tiden hade jag tänkt fortsätta diversifieringen, antingen genom att köpa på mig fler Investor eller Handelsbanken för att på så sätt balansera det stora HM-innehavet med ett par stabila aktier som jag redan har, eller genom att köpa helt nya aktieslag.
I det senare fallet kommer förstås frågan om vilka aktier det i så fall skulle vara. Jag har den senaste tiden fångats av ett intresse för sparande i utdelningsaktier vilket inte minst bygger på det jag läser i aktiebloggosfären. Det är inte så lätt, men jag försöker lära mig att inte tänka så mycket på själva aktiekursen i de aktier jag äger utan istället fokusera på den utdelning som kommer från företagen. Tanken med den här aktieportföljen är att den skall vara långsiktig och, om vi får lyckan att leva med hälsa och OK inkomster framöver, att den när vi blir pensionärer skall innebära ett tillskott till statlig pension och avtalspension. Min fru och jag är snart 50 år gamla, så det är en tidshorisont på sisådär 15-20 år vi talar om.
I och för sig kan det ju finnas nackdelar med utdelningssparande. En direktutdelning på 4 % är ju jättebra när vi har väldigt låga bankräntor men i ett annat ekonomiskt klimat kanske det snarare är aktiekursens värdeökning som kommer vara basen för en framtida pension.
Men sammantaget känns ändå utdelningar tilltalande i dagsläget, så när jag nu börjar tänka på diversifiering så är stabila utdelningsbolag det jag siktar på. HM går bort eftersom den redan är så stor del av portföljen, Investor och SHB är utdelare som jag uppfattar som stabila så man skulle kunna tänka sig att någon gång framöver köpa lite fler aktier i dessa bolag. Men utöver denna trojka av kärninvesteringar, vad skall jag välja?
Utländska aktier är en favorit hos mången utdelningsinvesterare. Men jag känner mig lite kluven. Å ena sidan finns det många fina utdelningsbolag på kanadensiska och amerikanska börserna. Å andra sidan gillar jag inte det här med utländsk källskatt. Visst, Avanza skriver någonting om att man kan komma att få tillbaka de 15 % som dras, men det tycks ta 2-3 år, det blir alltså en försening vad gäller att pengarna kommer till användning vad gäller ränta på ränta. Till detta skall läggas att det kanske är lite svårare att hänga med i politisk och ekonomisk kontext i ett annat land; mina kunskaper i kanadensisk sjukvårdspolitik är urusla, vilket gör att jag kanske har ganska dålig koll på företag i sektorn (men det finns ju svenska bloggare som bevakar sådana företag).
Sen finns det förstås svenska aktier.
Men mer om dessa längre fram. Svenska eller utländska aktier: målet är hursomhelst att öka direktavkastningen i portföljen. Jag har börjat använda Stefan Thelenius verktyg för att hålla koll på utdelningarna i portföljen. Målet är att höja dagens utdelning på 3.89 till något väsentligt högre. Det kommer påverka mitt nästa köp, helt klart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar