Apple ökar utdelningen

Applerapporten var ju inget vidare. Men företaget ökar utdelningen med 10 % och skruvar upp återköpen av aktier. Alltid något.

Ett i sedvanlig stil nyanserande och fördjupande inlägg på Fundamentalanalysbloggen kikar på Applerapporten. Se även den här artikeln på MarketWatch som tar ett lite längre perspektiv på Apple än många andra kommentatorer.

Apples utdelning

Apple är fjärde största innehav i portföljen så därför är jag lite intresserad av vad man kommer att göra av utdelningarna i den kommande rapporten. Den här artikeln på The Motley Fool pekar på att man de senaste tre åren höjt utdelningen med 16%, 7% och 11%, och hävdar att man kan hoppas på en ökning "in the high single digits to low double digits" den här gången.

Vi får väl se.

Dessutom hoppas jag att rapporten triggar igång ett eller flera inlägg om Apple på Fundamentalanalysbloggen, vars bevakning av Apple alltid är läsvärd.

Nytt innehav: Northwest Healthcare Properties REIT

De senaste dagarna har jag köpt ett nytt innehav till portföljen: Northwest Healthcare Properties REIT. En god introduktion till aktien är det här inlägget på Gustavs aktieblogg.

Northwest är ju sedan en tid tillbaka ett företag som har innehav utanför den kanadensiska sjukvårdssektorn sedan man gått ihop med systerföretaget som driver liknande fastigheter i andra länder. Nu senast kom nyheten om ett inköp av i Berlin, vilket tar företaget till ett innehav av sju lokaler i Berlin och 21 sammanlagt i Tyskland.

Så, ännu en bransch i portföljen, ännu ett steg mot ökad diversifiering. Förutom mitt kärninnehav av kläder, bank och investmentbolag med industrinära profil - HM, Handelsbanken, Investor - och det nya innehavet i sjukvårdsfastigheter har jag nu aktier i amerikansk livsstilsIT/telefoner, en svensk mobiloperatör, svensk livsmedels- och dagligvaruhandel, laxodlingar, amerikansk big businessIT, snus, finskt försäkrings- och bankföretag, kanadensiska sportbarer och sist och slutligen amerikanska federala fastigheter.

Och fler inköp utanför kärntrion kommer det nog bli.

Finland skall köpa stridsflygplan

Sedan en tid tillbaka äger jag en liten post i Saab. Det har bland annat fått till följd att jag lägger märke till försvarsrelaterade nyheter lite oftare än tidigare.

Som idag, då det blev känt att Finland inleder upphandlingen av nya stridsflygplan: 

https://www.avanza.se/placera/telegram/2016/04/22/saab-finsk-upphandling-av-stridsflygplan-paborjad-r.html

Man undrar hur Gripen kommer stå sig i konkurrensen?

HM och M.I.A.

– Jag tycker ju att det här är intressant ur massa synvinklar. För det första för att H & M faktiskt försöker förändra något, men också för att de frågade mig och inte någon mer väntad som valfri Jenner eller Kardashian.

HM samarbetar med M.I.A: läs mer i en intressant intervju signerad Andres Lokko.

Risker med sparandet: scenario nummer ett

Jag tycker det är dags att börja diskutera vilka potentiella risker det finns med det aktiesparande jag håller på med.

Sparandet är på lång sikt - min fru och jag har omkring 20 år till pension och vårt sparande är tänkt att vara ett komplement till statlig pension och tjänstepension när det väl är dags att sluta arbeta. Vi trejdar inte. Vi vill ha aktier som är stabila och som delar ut pengar, såväl nu under yrkeslivet (så att man får en ränta på ränta-effekt) som när vi väl blir pensionärer.

Men hur stabila bolag man än väljer så kan ju något oförutsett inträffa. Vilka risker är förknippade med de olika innehaven vi har i portföljen?

Jag menar att det kan vara bra att fundera över möjliga framtidsscenarion för att blottlägga och diskutera de risker som förstås är förknippade med långsiktigt aktiesparande. Därför tänkte jag göra en återkommande serie bloggposter som lyfter fram olika risker med det sparande i aktier som min fru och jag håller på med.

Det är alltså ett sparande på 20 års sikt. På ett sätt är det en väldigt lång tid, väldigt mycket hinner hända på 20 år. Å andra sidan kanske mycket i vår värld är sig likt om 20 år. Hur mycket hinner egentligen hända på den tiden?

20 år bakåt i tiden för oss till 1996; hur såg världen ut då? I mitt privata liv hade jag varit tillsammans med en underbar kvinna i flera år, vi hade ännu inte fått några barn men vi skulle snart få det, vi var i full färd med att etablera oss på arbetsmarknaden.

Internet började bli ett slags vardagsmat. Själv hade jag stött på fenomenet på universitetet åren kring 1990, dvs före WWW; gopher, telnet, usenet, unixkonton och liknande hade varit vardagsmat när uppringt modeminternet och Netscape på hemmaPC:ar började bli vanliga i mitten på 1990-talet.

Politiskt levde vi väl fortfarande i något slags efterdyningar av kommunismens fall, 1980-talsliberalismens framväxt (så viktig för min generation). Utrikespolitiskt fanns det vissa tendenser till den instabila situation som världen så småningom hamnade i när den stabiliserade polariteten från det kalla kriget upplöstes i samband med att Sovjetunionen upplöstes. Ekonomiskt minns jag inte så mycket; Sverige hade precis genomlevt en rejäl finanskris - 500 % reporänta, inte någon minusränta precis! - men vi sneglade på det första bostadsrättsköpet som kom strax därefter, vi kunde låna 100 % av lånet för en ränta på, om jag minns rätt, cirkus 6 %.

Och så vidare: 20 år bakåt i tiden framstår som ett relativt liknande samhälle som det jag lever i idag i vissa avseenden, i andra inte. Några ordentliga krascher har väl knappast inträffat som skulle ha påverkat mitt sparande om jag ägt aktier under de där åren - förutom kanske då om jag svepts med i ITbubblan. Det gjorde jag inte, jag ägde aldrig aktier i sådana företag (förr i världen hade jag snarare innehåll i företag som det fina rederiet Nordström & Thulin, om nu någon minns det företaget).

Men jag såg IT-bubblan nästan på första parkett; många av mina kompisar från gymnasie- och studenttiden fick jobb på företag som Framtidsfabriken, Ericsson, datorkonsulter, Netch och allt vad det nu var; Framfabaktien gick i taket och en viss fiberpälsklädd herre som jag ofta såg äta sin lunch på Krog Clemens förekom i reportage i Wired och kunde till och med en period räknas som miljardär innan Framfabaktiens värde vände nedåt. Ett annat par som syntes i studentvärlden startade Boo.com.

Så nog kan det hända mycket på 20 år.

Men dags nu för det första scenariot.

Det säkerhetspolitiska läget i trakterna kring Sydkinesiska sjön blir allt kärvare. Kinesernas byggande av artificiella öar fortsäter och de därmed sammanhängande dispyterna om territorialgränser och ekonomiska zoner i havet blir allt hätskare. Kinesiska patrullbåtar rammar sydkoreanska örlogsfartyg, USA flyger in bombplan och omdirigerar en eller två hangarfartygsgrupper till området för att markera. Sakta men säkert dras hela området in i en mycket spänd situation som får Hormuzsundet under 1980-talet att framstå som Smögen en helg i juli. Saker och ting sprider sig, Indiska Oceanen blir också problematiskt liksom delar av Afrika, där ju kinesisk närvaro sedan länge blivit allt starkare vilket bland annat påverkar handelsrutter.

Detta får till följd att handelslinjer som vi tar för givet idag och knappast tänker på blir allt svårare att hålla igång. De långa logistikkedjorna som försörjer HM-butikerna med fast fashion knäcks någonstans längs vägen. Butikerna gapar tomma. Populistiska partier i väst markerar gentemot kineserna genom att införa allt fler tullar, en nog så viktig inskränkning i handeln som örlogsfartygens skärmytslingar.

De politiska faktorer som gynnat HM:s expansion rullas därför tillbaka.

HMaktien störtdyker precis som Framfab de där åren runt 2000.

HM höjer utdelningen 2017 enligt Simon Blecher

HM kommer att höja utdelningen 2017 som en följd av högre vinster, gissade Simon Blecher häromsistens (en fondförvaltare som Krösus sork gillar).

Jag har ingen lust att sälja HM i dagsläget - till tecknen ovan kan fogas Stefan Persssons insiderköp som jag nyligen skrivit om - men jag kommer inte heller köpa mer HM i dagsläget, helt enkelt för att jag har väldigt mycket HM i portföljen relativt sett.

#visaportföljen

#visaportföljen är en snackis på Twitter. Så här är vår portfölj i dagsläget:

Soppa på fläskkarré

ICA hade ett fint extrapris på fläskkarré igår så jag prövar ett nytt recept på soppa på fläskkarré.

 
 

Kostnad för råvaror: 149 kr. Antal portioner: det ser ut att bli omkring 15 portioner, så runt en tia per portion landar soppan på i kostnad.

Jag ändrade receptet lite grand; rotfrukterna hackades istället för att strimlas.

Frös in merparten men sparade en del i kylen som jag åt idag. Gott!

 

 

 

Stefan Persson köper ännu mer HM

Nu har han köpt ännu mer aktier i HM, en transaktion att läggas till inköpet häromdagen: på en vecka är Persson seniors köp uppe i dryga tio miljoner aktier.

Signaler som får mig att bli än mer fast i min åsikt om att sitta på HM-aktierna.

Som det ser ut nu: diversifieringen bort från HM gör jag genom att köpa annat än HM får månadssparandet, inte att sälja av HM som jag har till ett GAV på 246:85.

En del av mig tänker: köp ännu mer HM. Men jag måste styra upp skutan i diversifierande riktning.

Aktiebloggande

Nu har skrivit på den här bloggen i ungefär två och ett halvt år. Det första inlägget handlar om att det är dags att börja diversifiera.

Och det var just diversifieringen som fick mig att börja blogga om aktier och sparande. För att kunna diversifiera var jag tvungen att börja läsa på om andra bolag. Och här har bloggandet fungerat som ett slags textmässigt laboratorium där jag kunnat pröva olika idéer kring företag som jag funderar på att köpa eller - i några få fall - sälja. Så redan det andra inlägget handlar om att jag funderar på att köpa Axis, varför jag ansåg företaget intressant, vilka produkter man har (uppföljning här) och så vidare. Sedan sålde jag med god vinst sedan Canon köpt stora delar av Axis (något som jag diskuterade på bloggen innan det hände), men det är en annan historia.

Och så rullade det på. Jag har argumenterat om min försäljning av Kinnevik, varför det är bra för ekonomin att leva utan bil och så vidare och så vidare: spartips, aktietips, mina egna köp, nyheter från företagsvärlden har jag skrivit om i nu ganska många inlägg; du läser just nu inlägg nummer 112. Däremot undrar jag ibland varför jag har annonser på sidan. De drar inte in speciellt mycket pengar till hushållskassan. Om man säger så ...

Dels har jag inte så värst många besökare - men antalet läsare ökar! - och dels verkar mina kära läsare väldigt sällan klicka på annonserna. Om bara några fler läsare klickade någon gång på annonserna så skulle det här kunna bli en liten trevlig slant då och då.

Men det är ju verkligen inte för annonsintäkternas skull jag aktiebloggar. Bloggen fungerar som sagt som ett slags textlaboratorium där jag kan testa olika idéer. Men det är också ett arkiv som dokumenterar över längre tid hur jag tänkt kring olika frågor och aktier. Jag vill någonstans tro att det hela gör mig till en något bättre sparare, bloggandet hjälper mig att skapa ett slags erfarenhet.

Så på ett sätt bloggar jag för mig själv. Om jag inte hade någon annan läsare än mig själv så skulle det ändå vara meningsfullt att skriva här på Lönehelg. Det blir som ett slags loggbok för mig själv där jag arkiverar vad som hänt i portföljen och hur jag tänkt inför vissa köpbeslut.

Men sedan finns förstås en social sida. Bloggande är social text.

Jag lär mig jättemycket av andra bloggar. När jag satte igång var Lundaluppen i farten och inläggen där var ofta långt över mitt huvud men det kunde glimta till något som även jag kunde snappa upp. Sedan har Lundaluppen lagt ner bloggandet, liksom likaledes läsvärda Finanskvinnan, vilket är synd. Men fler bloggar har tillkommit i mitt bloggläsande, och jag följer trettiotalet finans- och ekonomibloggar. Sammantaget blir detta till ett litet ekosystem av ekonomibloggande, ett kapitalistiskt cocktailparty där man mingla runt och lyssna på samtalen, ett aktieanalytiskt komplement till SvD som dimper ner i brevinkastet varje morgon hemma hos oss.

Gottodix beskriver det hela som ett slags "samarbete mellan amatörer samt mellan proffs och amatörer". Han pekar även på hur viktigt det är med folk som vågar vara öppna med vad de har i sina portföljer, även om öppenheten har sina gränser - väldigt många ekonomi- och aktiebloggar skriver anonymt av någon anledning.

Inflation och pension

Jacob Bursell ställde den relevanta frågan i ett avsnitt av Fondpodden nyligen: vad är egentligen problemet med låg inflation? Svaret han fick av Anna Breman, Swedbanks chefsekonom (19:55 minuter in i detta program) gick bland annat ut på att konsumenter skjuter upp konsumtion till nästa år om det är så att sällanköpsvaror går ner tack vare frånvaron av inflation.

Elefanten i rummet, som Breman inte ser eller kommenterar, är medelsvenssons realistiska inställning till pensionssystemet. Jag tror att många har insett att det svenska pensionssystemet som det ser ut idag ger ganska låga pensioner för normala inkomster. Därför väljer man att spara pengar. Om det är något som får oss att skjuta upp inköpen av sällanköpsvaror så är det en sådan realistisk inställning till pensionssystem (och eventuellt bostadsmarknaden), inte att vi tror att platt-TV:n blir någon procent billigare nästa år.

Jag tror helt enkelt att folk blivit lite mer cyniska när det gäller vad man kommer att få från välfärdssamhället, det där stora systemet som vi alla betalar in en massa skatt till. De pengar som blir över är det relativt många som sparar istället för att konsumera.

Och detta är något gott. Folk har helt enkelt insett att den gamla socialstaten inte längre existerar, vi måste ta egna aktiva beslut för att skydda oss i en framtid då vi är sjuka, arbetslösa eller pensionärer (eller döda, om vi har barn).

Inflation, schminflation.

Spotify

På ett lite halvintresserat vis har jag sneglat lite på reaktionerna på Spotifys utspel om att lämna Sverige om inte x, y och z inträffar.

Man kan konstatera att företrädare för de bägge statsbärande partierna tycks förenas i en märkligt okritisk inställning gentemot Spotifyutspelet, i varje fall vad jag sett hittills.

Men om ni frågar mig så ..., tja, hade det varit ett företag som går med vinst så hade jag varit lite mer orolig om jag varit politiker. Men nu handlar det om ett företag som år efter år genererat förluster i miljardklassen. Inte många skattekronor genereras där, med andra ord. Att ge ett sådant företags företrädare något slags gräddfil i skapandet av politik liknar 1970-talets varvspolitik.

Varför är Spotify så omtyckta, egentligen? Varför är man inte vassare gentemot företaget i media?

Allmänt och blandat

Har det blivit mer accepterat att leva sparsamt och att spara pengar, undrar Miljonär innan 30. Jag vet inte, men om det är så så är nog pensionssystemet en bidragande orsak. Jag tror att insikten om att man bör komplettera med eget pensionssparande därför att de offentliga pensionssystemen inte ger så hög pension börjar sprida sig i allt bredare lager av befolkningen.

Jag har precis näsan över vattenytan, känns det som, på jobbet. De senaste veckorna har jag jobbat sex dagar av veckans sju samt en del kvällar. Men det är inte så här jämt, mitt jobb är ryckigt och någonstans trivs jag nog med detta variabla tempo. Och själva innehållet i jobbet är störtkul och utvecklande, så det är inte så farligt när de arbetssamma perioderna infaller, bara man ser till att fylla på med energi däremellan. En bidragande orsak till att det är mycket nu är att jag för en tid sedan tog på mig ett extrauppdrag som gav såväl extrapengar som en liten möjlighet att utöva inflytande över en process som jag anser vara viktig, men som samtidigt tog en del extra tid utöver de arbetsuppgifter som alltid måste utföras. Men snart lugnar det ner sig och det blir möjligt med återhämtning. Då skall jag träna och slappa några dagar. Single-task har funderingar i ämnet.

Stefan Persson köper några miljoner HM B. Han om någon borde ju ha insikt i hur det går för företaget. Ett insiderköp som ligger i tiden.

Soppätandet fortsätter; februari månads idé om besparing i vardagen håller fortfarande, det hela tuffar på med 2-3 soppluncher i veckan, och jag kan alltså sätta av i runda slängar 300 kronor extra i månaden till Avanza, utöver det vanliga sparandet. På sikt blir det pengar.

Marine Harvest och ekosystemet

Marine Harvest gör sig av med uppemot 500 anställda i Chile enligt ett pressmeddelande. Omstruktureringen är en direkt följd av algblomningen som slog ut stora delar av laxodlingen i Chile.

Det hela är ett klart exempel på vilken agens som naturen, i det här fallet i form av moln av blommande alger, besitter i det heterogena biotekniska system som en modern laxodling utgör. Därför är det värt att hålla koll på de insatser för kunskapsutveckling inom området som präglar delar av norsk forskningspolitik för tillfället. Om man äger aktier i Marine Harvest och liknande företag bör man nog hoppas på att norska staten och dess forskningsfinansiella organ och forskningsinstitut fortsätter att satsa på området; det kan betyda mycket för företagens framtida möjligheter.

Kommer vi att få se ett uppsving för naturlax? Det skulle kunna finnas en medialogik som lyfter fram "naturlig" lax som ett alternativ; om ett gränsdragningsarbete med en retorik om att storskaliga laxodlingar är "onaturliga" skulle få fäste i det allmänna medvetandet, så skulle det kunna bli en differentiering i fiskdiskens utbud, ungefär som skett med naturbetesköttet i köttdisken och de ekologiska vindruvorna och tomaterna i grönsaksdisken.

Några länkar

Den här artikeln på Motley Fool diskuterar Apples stora kassakista och vad den betyder för oss aktieägare.

På samma ställe, Motley Fool, finns en lägesrapport från IBM; blir det något av företagets turnaround? Innehåller bland annat det här tänkvärda citatet från verkställande direktör Virginia Rometty: "What's important is that we grow in the right areas. Tech is littered with areas that you can have high growth and make no money. That's not us." Man vill tydligen distansera sig från förhoppningsbolagen inom sektorn som går med förlust år efter år. En vettig attityd. Hmmhh - man kanske skulle ta och köpa lite mer IBM?

Ett bra inlägg om Kina borta på Riskminimeraren.

Spotify

Spotify, företaget som har många miljoner betalande kunder men gör förluster i miljardklassen, jämförs ibland med Apple Music.

Tillåt mig småle.

Lycka till.

Jag kommer inte köpa aktier i Spotify om företaget börsnoteras.