Lustfylld längtan till februari

Lönehelg avbryter ekonomi- och aktiebloggandet för ett viktigt meddelande: jag har biljett till en av Lustans spelningar i februari.

Köpa eller inte köpa Saab?

Jag har en liten post aktier i Saab och har därför möjlighet att utöka lite i och med nyemissionen nu i december. Generellt sett gillar jag företaget och dess verksamhet, och det är väl egentligen mest den låga utdelningen som får mig att tveka vad gäller att öka vidare i företaget. Men jag måste ju inte enbart ha utdelningsaktier, och säkerhets- och militärindustribranscherna intresserar mig.

Jag har gått från brunt till silver

Här hemma har vi alltid haft bruntejp. Ni vet, en sådan där tejpsort som man växte upp med, flera centimeter bred tejp som apteras i ett rejält runt handtag i metall. Den har använts till en massa olika saker, som att laga lampor, staga upp halvtrasiga iPhonesladdar och en massa andra provisoriska lösningar. Provisorier som har en tendens att bli nästan permanenta.

Men nu har jag klivit upp en nivå på tejpstegen: bruntejpen har kompletterats med en rulle rejäl silvertejp och än så länge är jag nöjd med tejpen jag köpte på Teknikmagasinet men vem vet; det kanske finns ännu bättre tejper? Silvertejp verkar vara ett standardverktyg i fixaruniversum, bland annat har tejpen funnits ombord på många bemannade Nasarymdfärder.

Spara räkskalen!

Ikväll blir det fisksoppa och därför har jag plockat fram en plastlåda med räkskal ur frysen. Det var ett matlagningstips (och även spartips) som jag lärde mig häromåret: kasta aldrig räkskal.

Så alltsedan dess har jag tagit till vana att ta till vara räkskalen när vi äter räkor här hemma. Skalen fryser jag in; i frysen finns därmed ofta en räk- eller fisksoppa som en möjlighet. Skalen fräser jag upp i lite olivolja och sen blandar jag i vitt vin, grädde, tomater och lite annat gojs, kokar det hela en stund och på slutet åker fisken i - idag blir det sej.

Shopping

Jag har köpt aktier: ökat i Decisive Dividend, Ocean Yield och American Shipping Company. Nordamerikansk tillverkningsindustri och global shipping: det känns konkret.

Don't try this at home

En Ikealampa gick sönder. Köpt för en billig peng var det väl ingen direkt smärtsam incident varken för hemmets ekonomi eller för hemmets trivsel; lampan fyller den viktiga funktionen av läslampa vid min ände av den äktenskapliga dubbelsängen och det hade varit en enkel sak att köpa en ersättare; ett utlägg på en eller annan hundralapp hade sett till att jag även fortsättningsvis kan läsa en stund innan natten och sömnen inträder (just nu läser jag en av Johan Hakelius anglofiliböcker).

- Men vad tusan, tänkte jag, nog borde det gå att laga den?

En hastig okularinspektion gav svaret på frågan om vad som gått sönder, en sladd var helt enkelt av. Och helt enkel var även sladden, det var inte konstigt att den tunna sladden gett upp efter åratal av användning. Jag skalade av en centimeter av det omgivande plasthöljet och tvinnade ihop den avbrutna kabelns bägge ändars kopparfibrer i ett slags käringknut - jag har ingen lödkolv - varpå jag omslöt lagningen med några varv med rejäl bruntejp.

Resultat: lampan lyser!

Jag är mycket nöjd med det hela. Jag slipper lägga tid på att uppsöka någon affär i armaturbranschen för att där välja en ersättare till min förvisso enkla men helt tillräckliga läslampa, och jag slipper förstås hala upp sedlar ur min plånbok för att nöjet att läsa Hakelius i den äktenskapliga dubbelsängen skall kunna fortgå.

Jag kommer från en bakgrund av fixare. Pappa, mamma, mormor, morfar och andra människor i min bakgrund fixade, lagade, underhöll, reparerade. De hade rum i källaren fyllda med verktyg, de hade garage med det som behövdes i verktygsväg för att hålla igång familjens teknik, där fanns symaskiner och hela lådor med knappar och sytråd; deras modus operandi var att om något var trasigt så försökte man laga det innan man kastade eller köpte nytt.

Det är en inställning som jag tagit till mig, åtminstone i liten skala. Sällan känner jag mig så nöjd (i varje fall inom kategorin ekonomisk nöjdhet) som när jag kan reparera något och därmed spara tid och pengar. Jag vill inte heller undanhålla att det finns en genusaspekt på detta - det är som att jag känner mig bekräftad som man när jag lagar saker. Jag vet, det är en löjlig sak, och min mamma och mormor kände sig säkert nöjda som kvinnor när de lagade prylar. Men ändå, så känns det; det är som om jag ingår i en tradition, som att jag tar plats i en uppsättning rejäla män: pappa och morfar och alla deras byten av brytarspetsar och tändstift, alla deras verktygslådor och självklarheten i att laga själv om man kunde innan man köpte nytt.

Samtidigt vill jag förstås inte uppmuntra till att laga elprylar själv. Att vara en amatörelektriker är inte något bra sätt att leva sitt liv, det kan innebära motsatsen till att leva sitt liv, jag tycker att man skall ha stor respekt för elkraftens negativa verkningar. Därav titeln på den här bloggposten. Repapera inte elektricitetsprylar själv utan överlåt det till proffs.

I det här fallet vågade jag mig dock på det hela. Strömmen i lampsladden håller 4 Volt.

Artificiellt låga räntor

I Ekonomisk Debatt (nr 4/2017) öppnar skribenter som Lars Jonung och Fredrik N G Andersson för att de negativa räntor och stimulanser som sjösatts för att stabilisera ekonomin efter krisen snarare äventyrar det finansiella systemet och kan orsaka nästa krasch. Den skulle i så fall följa på en ekonomisk återhämtning sedan finanskrisen som tillväxtmässigt varit den sämsta under efterkrigstiden.

Ett centralt politikområde har alltså på bara några år omfördelat enorma resurser till de allra rikaste genom beslut som dessutom äventyrar den ekonomiska stabiliteten.

Jag gillar inte det låga ränteläget i Sverige. Därför tycker jag den här artikeln av Mattias Svensson är läsvärd.

Konstigt låga räntor

I en artikel i SvD idag (jag läste den på papper till frukost, orkar inte leta upp den på nätet för att länka) uttalar sig Annika Winsth om att ränteläget kan glida uppåt, inte nödvändigtvis för att Riksbanken höjer räntan (vilket jag tycker de borde göra) utan för att de svenska bankerna lånar pengar från privata långivare i utlandet, vid sidan av minusränteriksbanken:

Och eftersom räntan redan är låg har Riksbanken i en sådan situation inte samma möjligheter att sänka räntan för att kompenseraför högre räntor utomlands. Det är därför jag tycket att det är klokt att ta höjd för högre räntor, säger Annika Winsth.

Jag tror att hon har rätt: de räntenivåer svenska hushåll har idag för sina bolån (och lån som även finansierar bilar, båtar, högskolestudier, långresor och annat nödvändigt) är onormalt låga, och jag inte bara tror att de kommer att stiga: jag tycker det är bra om de stiger; det är något osunt, enligt min magkänsla, med så här låga räntor.

Dagens snålerigrej

Är på resande fot - och har glömt min iPhoneladdare. Aaargh. Istället för att handla ett originaltillbehör från Apple - en sladd för 250 kronor - köpte jag en USB-iPhonesladd för 40 kronor på Flying Tiger (eftersom jag har med mig MacBook med laddningssladd behövde jag inte versionen med vägguttag).

Än så länge funkar Tigers sladd utmärkt. Därmed har jag sparat 210 kronor. Satt i en indexfond med sju procents årlig avkastning ger det mig om tjugo år ... äsch, jag bara skojar. Men lite skönt var det att frigöra 210 kronor som kan användas till annat.

Jag ökade i Transalta Renewables

Det är lönehelg och det rullar in lite kulor - ursäkta metaforen - på Avanzakontot som jag i fredags använde för att öka i Transalta Renewables, som nu utgör 5.3 % av portföljens värde.

Energi känns konkret och bra och Transalta Renewables är ett gott komplement till mitt andra innehav i energisektorn, Eolus vind.

Utlandsutdelaren skrev nyligen en läsvärd bloggpost i ämnet Transalta Renewables. Vederbörande har ökat sitt innehav i företaget den senaste tiden, och jag skulle kunna fortsätta med det också, även om andra konkreta företag som Decisive Dividend, Pegroco, American Shipping, Ocean Yield, Marine Harvest mfl också lockar till köp kommande lönehelger.

Är HM Facit?

Från kneg till deg likställer HM med Facit. Där håller jag inte med. Folk kommer fortsätta köpa kläder och det skulle inte förvåna mig om Hennes även fortsättningsvis kommer kunna erbjuda bra och prisvärda kläder. Att branschen omvandlas så att en viss del kläder handlas på postorder istället för butik är inte alls att jämföra med den omvandling som Facits bransch var med om - från mekaniska räkneapparater och dito skrivmaskiner till elektroniska apparater - och som företaget inte klarade av.

Å andra sidan ligger jag med en förlust på HM (GAV är 243 kr) så Från kneg till deg kanske har en poäng. Likafullt har jag valt att behålla HM; hoppas på en återgång till plusnivåer innan det är dags att sälja, vilket förhoppningsvis inte blir förrän pensionsdags om 15-20 år. Företaget tjänar trots allt pengar, något som förhoppningsvis kan återspeglas i aktiepriset. Innehavet är i dagsläget knappt under 14 procent av hela portföljen.

Dessutom har aktien delat ut ganska bra med kontanter till portföljen under de år jag haft den, vilket täcker upp väsentliga delar av förlusten i aktievärde under samma tid.

De senaste köpen

Jag har fyllt på i American Shipping Company, Ocean Yield, Pegroco, Transalta Renewables och Boston Pizza.

Dessutom har en ny aktie gjort entré i portföljen: Decisive Dividend; Gustavs aktieblogg gjorde mig intresserad av företaget. Ett småskaligt investmentbolag som i dagsläget äger fyra företag: Unicast som är verksamt inom reservdelar till cement-, olje-, gruv- och annan industri; Hawk machine som tillverkar metalldelar, ofta med datorstyrd teknik (CNC); Slimline manufacturing som tillverkar maskiner för jordbrukssektorn, bland annat bevattningsteknologier och slutligen Blaze King som tillverkar braskaminer. Nordamerikansk tillverkningsindustri i den lite mindre skalan. Månadsutdelare. Kändes lite spännande, fick lite samma känsla som när jag fastnade för Pegroco Invest, dvs småföretag som sysslar med högst konkreta saker. Än så länge utgör Decisive enbart 1.4 % av mitt portföljvärde, kan tänka mig att öka ytterligare.

Kompetensutvisningarna fortsätter

Utvisningarna av kompetenta och hederliga skattebetalare på grund av petitesser funna av Migrationsverket fortsätter. Nu senast uppmärksammas fallet med ABB-ingenjören Ali Omumi:

– Jag förstår inte. Jag jobbar, betalar skatt och följer lagen. Men ändå blir jag utslängd och behandlad som en kriminell.

Mer bakgrund i fallet Ali Omumi och ABB:s intresse av att anställa honom finns här.

Är Migrationsverket en myndighet som fjärrstyrs av facket via sossarna? Vill facket egentligen inte ha kompetenta utlänningar som kommer till Sverige för att arbeta därför att sagda fackpampar tror att antalet jobb är konstant och därmed ett nollsummespel? Eller varför fortsätter de här kompetensutvisningarna förorsakade av små byråkratiska misstag hos någon arbetsgivare?

För fler exempel i genren se här, här, här, här och här.

Saab får order på robot 15 till tyska marinen

En av de saker jag gillar med Saab som investeringsobjekt är att företaget har ett slags bredd. Dels finns det förstås möjligheten att sälja Gripen till ytterligare något land; i ett slag avgörs om företaget får en mångmiljardorder eller inte. Dels finns ett ständigt flöde av bread-and-butter-beställningar som fyller på företagets orderböcker, vilket gör oss aktieägare glada.

Nu senast häromdagen visade sig detta igen, när det offentliggjordes att Tyskland bestämt sig för att köpa Robot 15. Att skrämma fartyg från Östersjön har varit en hedervärd uppgift för svenska försvaret sedan way back (jag gjorde lumpen som kustartillerist) och i den kontexten utvecklades en gång i tiden Robot 15 och nu fortsätter denna satsning att ge avkastning för Saab som 2017 fick beställning från Försvarets materielverk gällande nästa generation av denna fina robot.

Dessutom har ju svenska försvaret nyligen återtagit en kapacitet vad gäller den markbaserade versionen som tidigare lades i malpåse i den stora försvarsnedläggningen.

Och nu köper alltså tyskarna fler RBS15.

Överlag går aktier i militärteknikföretag bra. Försvarsaktier och Saab är lovande vilket jag skrivit om tidigare här och här och här. Ångrar nog att jag inte köpte mer Saab tidigare, men det är ju inte för sent (och dessutom äger jag en del via mitt förhållandevis stora innehav i Investor).