söndag 22 oktober 2017

Risker med att sluta arbeta

De senaste veckorna har mainstreammedia, bland annat SvD Näringsliv, uppmärksammat ett fenomen som varit vanligt i sparbloggosfären under ganska lång tid: folk som sparar undan en massa pengar för att sedan kunna leva på avkastningen. Drömmen: att pensionera sig vid 40.

Bloggaren Petrusko tar bland annat upp frågan vad man skall göra med all den tid man får loss när man inte går till jobbet varje dag. Se även ett inlägg på Frihetsmaskinen och för den del många andra blogginlägg i sparbloggosfären.

Men något som jag inte sett så mycket av i rapporteringen är kritiska följdfrågor kring upplägget. Som exempelvis vad det finns för risker med resonemanget. Tänk om aktierna helt enkelt slutar att avkasta. Vad är det som säger att aktier avkastar 4, 5 eller 6 procent årligen de närmaste två eller tre årtiondena? Vad som helst kan ju hända i världen ... Och då står man där utan arbete.

Har de generationer som överväger att gå i pension vid 30 eller 40, som inte upplevt krig eller risker, människor som levt i ett slags fredsbubbla sedan kol- och stålunionen, en alltför rosenskimrande syn på framtiden?

Jag tycker det är bättre att skaffa sig ett jobb som är så roligt och utvecklande att det så att säga inte känns som att man går till jobbet på morgonen. Jag kan förstå att folk som hatar sitt arbete - eller i varje fall tycker att det är outvecklande och mest känns som ett fängelse - kan överväga att göra allt för att spara undan så mycket pengar att man kan leva på avkastningen. Men då utsätter man sig faktiskt för en risk; man blir beroende av att börsen fortsätter avkasta 4-6 procent om året.

Kanske är det en bättre strategi att försöka tjäna pengar och samtidigt ha roligt, i praktiken så roligt som man hade haft om man inte lönearbetat?

5 kommentarer:

  1. Om man leker med tanken att investeringar slutar att avkasta, hur många kommer då ha ett jobb att gå till?

    SvaraRadera
  2. Absolut att jag vill fortsätta arbeta - men inte fem dagar per vecka. Det är de här långa veckorna som gör arbetslivet drygt.

    SvaraRadera
  3. Anonym: bra poäng!

    Per Penning: jo, ett mellanting kanske är bra.

    SvaraRadera
  4. Jag vill ta upp frågan: "Vad skall man göra med den tid man får loss om man inte går till jobbet varje dag?" Och hävda att detta är en vanesak. Om man tillhör arbetarklassen eller medelklassen så jobbar man och kanske inte vet vad den del av överklassen som inte jobbar gör hela dagarna. Vad gör Carl Philip och Sofia hela dagarna? Vad gör prinsessan Madeleine i London hela dagarna? Jag tror inte att de har ett dugg tråkigt iallafall. Vad gör friska pensionärer? Jo, de spelar boule, reser till Spanien, tränar, vandrar, umgås, bakar, lagar god mat, odlar i trädgården, tillbringar tid på landet, läser, sjunger i kör. Det finns ju massor att göra om man har en inkomst utan att jobba. Själv var jag hemmafru i tjugo år och hade så fullt upp med aktiviteter att jag faktiskt i mitt stilla sinne ibland undrade hur mina väninnor som jobbade ens hade tid att jobba och leva samtidigt.

    Ha en fin dag!

    Mvh, Anneli

    SvaraRadera
  5. Bra synpunkter, Anneli! Jag tror precis som du att det är viktigt med aktivitet för att ha ett bra liv om man slutar arbeta. Och egentligen även när man jobbar, för att få balans - familjen, arbetet plus ett tredje område som kan vara ett aktivt fritidsintresse, istället för att bara slappa på den lediga tiden.

    SvaraRadera