måndag 11 juni 2018

Kontanthantering och bankerna

Större banker skall vara skyldiga att se till att det finns kontanthantering i hela landet. Det hävdar Riksbankskommittén i en artikel på DN Debatt och, tycks det, i ett delbetänkande som publiceras idag (förmodligen senare under dagen, den verkar inte ligga ute i detta nu). Bankföreningen är kritisk.

Jag hoppas det blir politik av det här utredningsresultatet. Systemkritiskt stora banker borde inte kunna vägra att hantera kontanter.

Update. Nu har delbetänkandet publicerats; SOU 2018:42, Tryggad tillgång till kontanter, kan laddas ner här.

Update 2. Riksbankskommitténs förslag uppmärksammas i utlandet (Bloomberg) [via ett Slashdotinlägg som även har en diskussionstråd med vissa intressanta kommentarer.]

söndag 10 juni 2018

Twitteraktien

Twitter rör sig i rätt riktning: de senaste två kvartalen har man gått plus - vilket i nät- och förhoppningsbolagssvängen tycks vara något anmärkningsvärt (jfr Spotify!) - och antalet användare ökar skriver CNN Money.

Artikeln pekar även på att aktien gått bra den senaste tiden. Fast på några års sikt handlar det mest om att ta tillbaka förlorad mark, aktien har inte varit någon vidare bra investering om man köpte för flera år sedan. Företaget delar inte ut och spontant känns aktien allt annat än sund för en försiktig general. Men vem vet?

[via Slashdot].

onsdag 6 juni 2018

The Psychology of Money

That’s because investing is not the study of finance. It’s the study of how people behave with money. And behavior is hard to teach, even to really smart people. You can’t sum up behavior with formulas to memorize or spreadsheet models to follow. Behavior is inborn, varies by person, is hard to measure, changes over time, and people are prone to deny its existence, especially when describing themselves.
"The psychology of money", en läsvärd artikel om pengar och beteende av Morgan Housel på Collaborative Fund. Housel radar upp 20 olika slags fel och brister han observerat när människor hanterar pengar och investeringar.

Läs och se om du håller med honom.

måndag 4 juni 2018

Tre saker

1. Fru Efficient Badass skriver vettigt om vanor - känner bland annat igen mig i okynnestittande på Avanzakontot.

2. Inte för att Lönehelg har någon jättetrafik, men jag tycker ändå det är kul att det finns en del läsare och kommentatorer. Nyligen passerades 100 000 sidvyer enligt Bloggers inbyggda statistik.

3.Har kommit igång ordentligt med träning, går 2-3 gånger i veckan på gym sedan en tid tillbaka. Välbefinnandet är grymt. Frågan är hur länge det varar. Varför håller jag inte igång det här? Erfarenheten är nämligen att jag inte håller igång tränandet någon längre tid. Jag har tränat sedan doktorandtiden - som student var det mer Smålands nation och andra rökiga miljöer som gällde, " - Vadå, Gerdahallens gym, jag?" men under 1990-talet kom jag igång och tränade. Det brukar jag hålla jag uppe någon månad, ett halvår eller ett år eller mer men sedan lägger jag ner en kortare eller längre tid, bara för att komma tillbaka till det igen.

Kanske är det, apropå länken ovan till vanor according to Fru Efficient Badass, något vanemässigt som måste till. Som att alltid gå vid samma tidpunkt.

söndag 3 juni 2018

Några rader om kassaapparaten i SJ-tågens bistro

I mitt jobb åker jag ganska mycket tåg, så nedanstående rader om hur SJ hanterar betalningar i sin ombordservering bygger på ett stort empiriskt material.

Påfallande ofta fungerar inte maskineriet i bistron på SJ:s tåg. Man kan inte ta betalt därför att maskinen helt enkelt lagt av. Någonstans i samverkan mellan mjukvaran i plattan, skrivaren och själva lådan är det något som klickar. Kassaapparaten är en kass apparat.

Jag har hört märkvärdigt stresstålig bistropersonal ringa till IT-avdelningen för att försöka få igång maskineriet samtidigt som det bildats en lång kö av hungriga och törstiga resenärer. Jag har hört utrop i högtalarna om att bistron håller stängt därför att man inte kan ta betalt. Påfallande ofta händer detta.

Man har alltså allt på plats: mat, mackor, kylda drycker, kaffe, kakor - men man kan inte ta betalt och då uteblir försäljningen helt och hållet.

Det retar mig. Speciellt om man är hungrig och inte kan handla, trots att det finns mat ombord. Det känns frustrerande.

Och varför tar man inte betalt manuellt? Man kunde tänkt sig att man tog betalt i kontanter och skrev kassakvitton med papper och penna när maskinen inte fungerar. Men nej, det gör man inte.

Det är uppenbart att SJ köpt in en riktigt usel teknisk lösning för att hantera betalningar på ombordrestaurangerna. Det är också tydligt att man är dogmatisk; eftersom det här har hänt så pass ofta under flera års tid så är det märkligt att man fortfarande håller kvar vid det urusla systemet.

lördag 2 juni 2018

Kanada!

Hernhag gillar Boston Pizza. Själv har jag en del aktier i företaget och även en del i ett annat kanadensiskt företag, Northwest Healthcare Properties.

Man kan betrakta det ur ett slags investeringsholistiskt pespektiv: först äter man en massa pizza, sedan får man kardiovaskulära problem och tas då om hand av en vårdinrättning inom Northwest Healthcares domän.

Vad gäller länder så är Kanada tillsammans med Norge två favoritländer i mitt sparande. Funderar över vilka jag vill utöka det hela till. Spontant är jag ganska intresserad av länder som Nederländerna och Tyskland, men där är jag inte än.

fredag 1 juni 2018

Biljettpris i kollektivtrafiken

Det kostar 50 kronor att köpa en enkelbiljett Lund-Malmö. Skånetrafiken transporterar mig med sina moderna Pågatåg ut ur lärdomsstaden, över åkrarna, genom radhusmattornas Åkarp (Lukas Moodysson!) och Hjärup in i Malmös industriella ytterområden, förbi det blivande spökslottet Entré och så in i Malmö Central. 12 minuter tar resan.

Samma resa i Göteborg kostar 27 kronor. Västtrafik transporterar mig från exempelvis Centralen till Korsvägen på strax under tio minuter. Och egentligen ännu längre; för samma 27 kronor kan jag ta vagnen från Centralen och åka genom Göteborgs centrala delar, därefter genom fina villakvarter ut till Saltholmen där jag kan äntra en färja som för mig till Brännö. Över en timme tar resan och jag får lite saltstänk på köpet. Fortfarande 27 kronor.

Den lite märkliga prisdifferensen är säkert delvis en effekt av lokaltrafikens zonindelning. Men zonindelningar är inte naturlagar utan satta av människor och organisationer; någon har helt enkelt tagit beslutet någon gång att det skall vara så ohemult dyrt att åka till Malmö.

Beror det höga priset på Malmöbiljetten jämfört med vad det kostar att åka kollektivt i Göteborg på att man passerar en kommungräns? Det borde inte spela någon roll eftersom lokaltrafiken snarare tycks vara en läns/regionpolitisk angelägenhet än en kommunal.

Beror det på att länen med skattemedel subventionerar lokal kollektivtrafik olika mycket i Skåne respektive Västra Götalandsregionen?